Pressmeddelanden

Vad händer på en människas väg från det att hon börjar yttra sina allra första ord till att hon börjar i skolan och lär sig att läsa och skriva? Hur utvecklas språket genom tonåren och hur kommer tonåringen att tala och skriva när hon blivit vuxen? I forskning om barns språkutveckling finns en slagsida åt att studera den allra tidigaste perioden (när barnet är mellan ett och fem år) medan skolbarns språkanvändning inte fokuseras lika mycket. Skolperioden en viktig tid för språkutvecklingen då både muntliga och skriftliga färdigheter skall tillägnas och utvecklas, och det är dessutom en period under vilken människan mognar väsentligt.

Chefen för forskarutbildningen vid Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet, professor Pierre Guillet de Monthoux, har bjudit in ledarskribenten för den franska tidskriften Le Monde Diplomatique, Ignacio Ramonet,. Tidskriften gav startskottet till Attac-rörelsen och dess kritik av globaliseringen. The Global Dilemma – on Human or Corporate Management Ignacio Ramonet, kommer att hålla ett seminarium under rubriken […]

Susanne Fransson behandlar i en doktorsavhandling fenomenet lönediskriminering utifrån ett rättsligt och ett historiskt perspektiv. Hon synliggör betydelsen av kön när normer om lön och anställningsvillkor har tolkats och tillämpats på en könssegregerad arbetsmarknad och i domstolarna. Avhandlingen presenteras på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet den 24 februari.

Det är inte inköpspriset som avgör valet av leverantör i gruvindustrin. Avgörande är i stället låga underhållskostnader och snabba leveranser av reservdelar.

Det visar en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet.

Vissa solcellstekniker och elbilsbatterier kräver ovanliga metaller. Det kan leda till att teknik som är lovande i ett kortsiktigt perspektiv i längden kan få problem att nå de stora marknaderna.

Margareta Groth vid Luleå tekniska universitet doktorerar i dagarna på konstruktionslimning av metaller. Hennes forskning påvisar att man nu på ett mycket enkelt sätt kan karaktärisera kontaktytor som ska limmas ihop. Det innebär att man i förväg kan välja bland olika ytbehandlingsmetoder och rangordna det slutliga limresultatet innan man limmar metallerna. Därigenom skapas en potential för kraftigare limfogar i flygplan, bilar, tåg eller andra konstruktioner.

Medierna i det samtida samhället tycks ha en omättlig aptit på social avvikelse och brott, på kriminella individer och brottsberättelser. Rättegångar blir till mediespektakel. Brottsbekämpning sker via olika TV-program där brott dramatiseras och rekonstrueras med fiktionens medel. Lagstiftning inspireras av opinionsyttringar i medierna. Detta är några i raden av otaliga exempel på uttrycken för det intima samspelet mellan medier och brott. Är det längre möjligt att diskutera brottslighet utan att samtidigt diskutera medierna? Ester Pollack har i sin avhandling, som hon nu lägger fram vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK) vid Stockholms universitet tagit itu med flera kontroversiella frågor inom både kriminologin och medieforskningen och visar att de måste diskuteras i ett sammanhang.

En stor del av elenergin som produceras i världen idag genereras i ångkraftverk. Bland annat på grund av de ökade utsläppen av växthusgaser så är det intressant att höja verkningsgraden i ångkraftverken, och stålets egenskaper i turbinen är då en viktig faktor. Stålets sammansättning har i en ny doktorsavhandling vid Chalmers studerats med ovanliga metoder, som är användbara även för studier av andra avancerade legeringar.

Under vikingatiden låg en stor del av makten och välfärden hos ett antal familjer och grupperingar kring dessa. Så tolkar i alla fall arkeologen Anders Götherstrom de analysresultat av DNA från arkeologiska ben som han har arbetat med under de senaste fem åren. Resultat som leder till denna slutsats redovisar han nu i sin avhandling, som han i dagarna lägger fram vid Stockholms universitet, där han undersökt möjligheterna att använda olika typer av molekylärgenetiska metoder i arkeologisk forskning undersöks.

Med en ny metod kan man säkrare utvärdera ett barns insöndring av tillväxthormon.
Nu kan man också, för första gången, jämföra kroppens cirkulation av en biokemisk markör för biologiskt aktivt tillväxthormon mellan alla grupper av barn, från 1 till 18 år.