Konst har förmågan att förändra hur vi ser på vår omvärld. Men i en tid då teknisk och vetenskaplig kunskap lyfts fram allt mer riskerar konsten som källa till kunskap att tryckas undan. 24 maj bjuder CBEES och Färgfabriken in till ett samtal om konstens och forskningens roll i jakten på kunskap och samarbeten för ett hållbart samhälle.

− Vi har sett hur politiska och byråkratiska samtal om hållbarhet kan vara ganska fantasilösa. Och så ska det också vara, det är nödvändigt. Vi kan inte förvänta oss att policy ska vara något radikalt. Men vi behöver ha en dialog med dem som har förmågan att se de radikala versionerna av hur vår framtid kan se ut, konstnärerna. Vi vill ta del av deras perspektiv, säger Tatiana Sokolova, doktorand i miljövetenskap och en av arrangörerna, om idéen bakom panelsamtalet.

Revealing radical realities: Art as knowledge for transformation är ett samarbete mellan Centre for Baltic and East European Studies och Färgfabriken i Stockholm. I samtalet deltar Vegan Flava, Pavel Otdelnov, Elise Alloin och Sidonie Hadoux, konstnärer som på olika sätt med sin konst ändrar hur vi uppfattar naturen, kunskap och hållbarhet.

Kritisk forskning, konst och aktivism

Samtalet är avslutningen på en tvådagarskonferens om hur kritisk forskning, konst och aktivism formar dagens miljöpolitik, anordnad av doktorander från forskarskolan BEEGS. Konferensen är uppbyggd på tre teman: hur expertkunskap formar miljöpolicy, hur konstaktivism och kritisk forskning kan öppna upp för marginaliserade perspektiv, samt hur forskning och konstaktivism kan föras samman.

− Det finns ett akut behov av att utarbeta nya symbiotiska tillvägagångssätt i vårt arbete för att uppnå de globala mål som satts upp av FN. Mot den bakgrunden ser vi hur det blir allt viktigare med samarbeten mellan olika forsknings- och kunskapsfält, och det är något som uppmuntras. Forskningen kan inte arbeta i silos separerade från samhället. Men de här samarbetena är inte problemfria. Det finns en oro bland forskare att öppna dörren till vår sfär och att släppa in de som inte litar på forskningen, att vi då riskerar tappa fokus på forskningen, säger Kseniia Zakharova, doktorand i miljövetenskap.

Expertens roll och ansvar

Experternas roll i samhället är ständigt aktuell. Vilken roll de ska spela och vilket ansvar de har. Vi vill gärna att expertkunskap ska vara objektiv och opartisk, men det är inte alltid så enkelt.

− När det kommer till frågor där det finns stora materiella intressekonflikter, som till exempel utfasningen av fossila bränslen, så är det viktigt att granska och ifrågasätta det som beskrivs som objektiv expertkunskap och se vilka politiska och materiella intressen som återspeglas, säger Hugo Faber, doktorand i statsvetenskap.

För mer information om konferensen, se Södertörns högskolas kalender. Är du intresserad av att ta del av panelsamtalet den 24 maj, anmäl dig gärna via formuläret.

Södertörns högskola är ett lärosäte i Stockholm som utbildar, forskar och samverkar för en hållbar samhällsutveckling. På högskolan finns drygt 11 000 studenter, cirka 70 program och 270 kurser. Utbildning och forskning bedrivs inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Högskolan erbjuder också polisutbildning och lärarutbildning med interkulturell profil. Mycket av forskningen handlar om frågor som rör Östersjö- och Östeuropaområdet. På Södertörns högskola blandas ämnen, perspektiv, människor och erfarenheter. Här finns de nyfikna och de ifrågasättande. De som söker oväntade kombinationer, utveckling och utmaningar. Här korsbefruktas verklighet och vetenskap.

Sophia Nilsson
forskningskommunikatör

072-210 14 53
sophia.nilsson@sh.se