Paracetamol eller acetylsalicylsyra ökar risken för utveckling av kronisk njursvikt

I studien har 1924 män och kvinnor mellan 18 och 75 år intervjuats om sin användning av smärtstillande eller febernedsättande läkemedel. Svaren från 926 personer med nyupptäckt njursjukdom och måttligt försämrad njurfunktion
har jämförts med dem från 998 njurfriska kontrollpersoner. Det framkom att regelbunden användandning av läkemedel med paracetamol eller acetylsalicylsyra, var och en för sig, var knutet till en ökad risk för kronisk njursvikt. Risken ökade med ökande sammanlagd dos. De som tagit läkemedel med paracetamol regelbundet till en sammanlagd mängd av 500 gram
(1000 tabletter) eller mer hade mer än tre gånger ökad risk för kronisk njursvikt. För dem som regelbundet tagit motsvarande mängd läkemedel med acetylsalicylsyra var risken i det närmaste fördubblad.

Även en liten risk för skadliga effekter kan få stora konsekvenser då användningen av smärtstillande eller febernedsättande läkemedel är mycket stor. Det är dock viktigt att påpeka att sporadisk användning av läkemedel
med paracetamol eller acetylsalicylsyra, i genomsnitt en gång per vecka eller mer sällan, inte innebar en ökad risk för kronisk njursvikt.

Patienterna i studien hade alla en bakomliggande njursjukdom med ökad risk för försämrad njurfunktion. Det har tidigare visats att måttligt bruk av läkemedel med paracetamol eller acetylsalicylsyra hos helt njurfriska inte
ökar risken för försämrad njurfunktion.

Resultaten från denna studie manar dock till försiktighet vid långvarig smärtbehandling av äldre eller kroniskt sjuka personer med en i sig ökad risk för försämrad njurfunktion.

Receptfria läkemedel med paracetamol är Alvedon, Curadon, Panodil och Reliv. Receptfria läkemedel med acetylsalicylsyra är Albyl minor, Alka-Seltzer, Aspirin, Bamyl, Magnecyl och Treo.

Artikelns titel: Acetaminophen, aspirin and chronic renal failure. Fored CM, Ejerblad E, Lindblad P, Fryzek JP, Dickman PW, Signorello LB, Lipworth L, Elinder C-G, Blot WJ, McLaughlin JK, Zack MM, Nyrén O. N Engl J Med 2001;345:1801-8.

För mer information kontakta:
Michael Fored, Institutionen för medicinsk epidemiologi, Karolinska Institutet
Telefon: 08-728 61 62, mobil: 0733-83 63 97, E-post: Michael.Fored@mep.ki.se