Att handla med varandra, att interagera ekonomiskt, Ă€r att kommunicera. Denna kommunikation Ă€r mĂ€ttad med mening. SĂ„ som skrift Ă€r en teknologi för att kommunicera sprĂ„klig mening över avstĂ„nd i tid och rum, pĂ„ samma sĂ€tt Ă€r pengar en teknologi för att kommunicera framarbetad mening över avstĂ„nd i tid och rum. Om vi anvĂ€nder detta perspektiv för att beskriva globaliseringsprocessen, och framför allt den globala finansmarknaden, ser vi att dessa samhĂ€lleliga förĂ€ndringsmotorer pĂ„verkar oss och vĂ„ra livsvĂ€rldar pĂ„ ett mycket djupare sĂ€tt Ă€n vad Ă€r synligt inom gĂ€ngse perspektiv. Den institutionella förĂ€ndring som dessa driver har djupgĂ„ende moraliska och ontologiska konsekvenser. Det behövs en demokratisk debatt om huruvida vi skall förstĂ„ samhĂ€llet och oss sjĂ€lva sĂ„ som globaliseringens ”ekonomistiska diskurs” beskriver oss. Men den demokratiska processen försvĂ„ras av att den globala finansmarknadens disciplinerande ekonomiska dynamik lĂ€gger fast och normaliserar en moraliskt och ontologiskt snĂ€v förstĂ„else av samhĂ€llet och individen.
Avhandlingens teoretiska experiment bestĂ„r i konstruerandet av ett perspektiv vilket anvĂ€nds för att titta pĂ„ den globala finansmarknaden. Detta perspektiv konstrueras medelst tre olika delar. Den första delen Ă€r en teori om makt, mĂ€nniskor och kunskap som konstrueras med hjĂ€lp av den franske fenomenologen Maurice Merleau-Ponty, vars filosofi föregriper mĂ„nga av de ”postiga” teorier som varit sĂ„ betydelsefulla för samhĂ€llsvetenskapen under de senaste decennierna. Det Ă€r framför allt Pontys syn pĂ„ mĂ€nniskan som en enhetlig varelse (alltsĂ„ inte delad i sjĂ€l och kropp) som Ă€r viktig för avhandlingen. Denna mĂ€nniskosyn kombineras med en syn pĂ„ samhĂ€llet som socialt konstruerat och genomsyrat av diskursiva (ekonomiska/politiska) maktmönster. Dessa maktmönster Ă€r inte permanenta, utan samhĂ€llet omformas fortlöpande, och den övergripande diskurs som karaktĂ€riserar en viss period institutionaliseras aldrig definitivt.
Den andra delen bestĂ„r i en kort historik över den globala finansmarknadens framvĂ€xt, och en liten dekonstruktion av den ”ekonomistiska diskursen”. Denna dekonstruktion bestĂ„r i en diskussion av nĂ„gra centrala grundvalar för den moderna ekonomiska vetenskapen (f.a. jĂ€mviktsteori) och den ”ekonomistiska diskursen” utkristalliseras som en matematiserad variant pĂ„ den nyttoetik som radikala liberaler (t.ex. Bentham) formulerade under 1800-talet, kombinerat med ett klassiskt samhĂ€llsveten-skapsideal. Den ekonomistiska diskursen bestĂ„r alltsĂ„ i den normalitet som befĂ€sts nĂ€r politik och social samverkan tvingas in i en institutionell ordning som skall vara förenlig med neoklassiska ekonomiska grundantaganden.
Den tredje delen Àr en applikation av Pontys syn pÄ mÀnniskan och social samverkan, pÄ pengar och ekonomisk interaktion. Pengar blir i denna del en teknologi för kommunikation av den mening som mÀnniskor skapar i sitt arbete. Lika mycket som de Àr vÀrde Àr pengar alltsÄ meningsöverförande, ungefÀr som bokstÀver. Detta gÀller Àven i dagens samhÀlle.
Den ekonomistiska diskursen gör alltsÄ att den globala finansmarknadens makt utövas inom en institutionell ordning som i sin tur gör att de mÀktiga inte kan se den makt de sjÀlva utövar. Politisk debatt och kontroll behövs bÄde för att demokratisera denna makt, och för att möjliggöra en (om-) förhandling av den fortlöpande samhÀlleliga omkonstruktion som globaliseringsprocessen innebÀr.
Avhandlingens titel: Money, meaning, power. Global financial markets and dexterous communication
Avhandlingsförfattare: Erik Andersson, tel.031-773 4678
e-post: e.andersson@padrigu.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Associate professor Spike Peterson, University of Arizona
Tid och plats för disputation: Fredagen den 31 januari 2003, kl. 13.15, institutionen för freds- och utvecklingsforskning, Brogatan 4, Göteborg
