Tidsbrist, mätbarhet och brist på förankring i det egna ämnet gör att gymnasieelever riskerar att inte bli bra kritiska läsare. Det visar en ny avhandling om svenskämnet och de dokument som styr undervisningen kring kritisk läsning.

Ofta när elever i svenskämnet blir ombedda att kritiskt granska en text pekar de på om källan är pålitlig eller ej. Textens innehåll lämnas däremot i många fall därhän.

− Läser man enbart kunskapskraven om till exempel grammatik, så ska den bara användas för att kontrollera elevens egna texter. Därför riskerar eleverna att se grammatik som endast ett sätt att utveckla det egna skrivandet, istället för att också kunna analysera andras texter genom att titta på vilka ord som används, vem som är subjekt eller objekt, det vill säga vem som får föra talan och inte. Men det är precis här som svenskämnet ska kunna bidra till god kritisk läsning, det är ämnets kärna och identitet, säger Ulrika Nemeth, gymnasielärare och nybliven doktor i svenska.

Risk att elever inte blir bra kritiska läsare

I sin avhandling Det kritiska uppdraget: diskurser och praktiker i gymnasieskolans svenskundervisning Länk till annan webbplats.har Ulrika Nemeth undersökt vad det kritiska läsandet innebär i svenskämnet. Hon har studerat de ramverk som formar ämnet samt hur lärarna själva talar om kritisk läsning. I materialet ingår till exempel kursplaner, styrdokument och riktlinjer för de nationella proven. Hon har också studerat internationella dokument från OECD och PISA. Därtill har hon även använt sig av fokussamtal med lärare samt klassrumsobservationer.

− Risken är att eleverna inte blir bra kritiska läsare och att kritisk läsning bara blir något mätbart och något som ska bockas av. Det är en väldigt platt syn på vad källkritik och kritisk läsning kan innebära, säger Ulrika Nemeth.

Lärare vill använda fler ingångar

I fokussamtalen fick lärarna prata med varandra utifrån samtalskort med ord såsom medborgare, digitalisering och skönlitteratur. Svensklärarna själv förordar inte denna mer platta synen på kritisk läsning utan lyfter fram flera olika aspekter. De vill tvärt om använda fler ingångar som genom skönlitteraturen, konsten och språket. Men förutsättningarna finns inte.

− De lyfter att det begränsas av tid och att man ofta börjar i kunskapskraven, inte med svenskämnets mål och syfte Att vara kritisk kräver tid och tankearbete om eleverna ska komma längre än bara pricka av om en källa är pålitlig eller inte. Den här tiden är svår att skapa, alla lärarna tycker det är viktigt men upplever att de hela tiden måste vidare mot nya kursmoment, säger hon.

Vill att kritisk läsning ska kopplas mer till svenskämnet

Ulrika Nemeth har lång erfarenhet av att arbeta som gymnasielärare och har sett hur svenskämnet förändrats genom åren. Nya kurs- och läroplaner, nya kunskapskrav i de nationella proven. En personlig reflektion hon lyfter fram är att när det var mindre fokus på mätbara kunskapsmål var möjligheterna att samtala och diskutera större och i de samtalen väva in kritiska perspektiv.

− Kritisk läsning måste kunna kopplas till svenskämnets uppdrag: läsning och skrivande. Analys och kritisk läsning hör ihop, men läser man endast kunskapskraven och det centrala innehållet, vilket är vanligt i dag, så riskerar undervisningen att fokusera på enbart synligt görande istället för det viktiga tänkandet. Det är en fråga om ämnets identitet, säger Ulrika Nemeth.

Södertörns högskola är ett lärosäte i Stockholm som utbildar, forskar och samverkar för en hållbar samhällsutveckling. På högskolan finns drygt 11 000 studenter, cirka 70 program och 270 kurser. Utbildning och forskning bedrivs inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Högskolan erbjuder också polisutbildning och lärarutbildning med interkulturell profil. Mycket av forskningen handlar om frågor som rör Östersjö- och Östeuropaområdet. På Södertörns högskola blandas ämnen, perspektiv, människor och erfarenheter. Här finns de nyfikna och de ifrågasättande. De som söker oväntade kombinationer, utveckling och utmaningar. Här korsbefruktas verklighet och vetenskap.

Sophia Nilsson
forskningskommunikatör

0722-10 14 53
sophia.nilsson@sh.se