Vid postcovid syns en omprogrammering av vilka gener som är aktiva i en cell. Det visar en studie från Linköpings universitet gjord på en liten grupp människor. Forskarna kan se att gener kopplade till smak- och luktsinne och cellens energiomsättning är påverkade vid postcovid. Fynden kan på sikt bidra till nya diagnostiska verktyg för postcovid och liknande sjukdomstillstånd.

Många yttre faktorer kan påverka vilka av cellens alla gener som används vid en viss tidpunkt. Att kroppen kan slå på och stänga av gener bidrar till vår förmåga att anpassa oss till olika förhållanden. Den här regleringen av genanvändning kallas epigenetik.

En av regleringsmekanismerna innebär att en liten kemisk grupp, en metylgrupp, sätts på och plockas bort från dna-strängen. Minskad metylering av en gen kan vara ett tecken på att den blir lättare för cellen att läsa av och använda, medan mycket metylering oftast innebär att genen inte används. Forskarna i Maria Lerms forskargrupp vid Linköpings universitet har tidigare sett att det går att utläsa på dna om personer har blivit exponerade för tuberkulosbakterien genom att titta på vissa epigenetiska förändringar.

I den aktuella studien, som publiceras i tidskriften Clinical Epigenetics, har forskare studerat blodprover från tio personer som haft kvarvarande postcovidsymtom i mer än 12 veckor. De vanligaste symtomen var en känsla av att inte få tillräckligt med luft, hjärtklappning, muskelsvaghet och förlust av lukt och smak.

Dessa jämfördes med två andra grupper: personer som haft covid-19 och tillfrisknat helt, och individer som inte haft covid-19 när proverna togs. Forskarna mätte metyleringsmönstret på 850 000 punkter i dna och använde sedan en algoritm som kan hitta likheter och skillnader i data. Det visade sig att de tre grupperna skilde sig åt och hade distinkta metyleringsprofiler. Därefter sökte forskarna fram vilka gener som skiljer sig åt i metyleringsmönster mellan grupperna.

‚Äď Vi hittar bland annat p√•verkan p√• signalv√§gar som styr smak och luktsinne. Det √§r som ett kvitto p√• att de epigenetiska skillnaderna faktiskt kan vara kopplade till symtombilden och ha fysiologisk relevans, s√§ger Maria Lerm, professor i medicinsk mikrobiologi vid Institutionen f√∂r biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV, vid Link√∂pings universitet.

Forskargruppen har tidigare gjort en studie på personer som nyligen tillfrisknat från covid-19 och fann då att de hade en liknande epigenetisk omprogrammering av signalvägar kopplade till smak och lukt.

I den aktuella studien fann forskarna också epigenetiska förändringar hos personer med postcovid i det så kallade angiotensin-2-systemet. Det kan ha biologisk relevans eftersom coronaviruset som orsakar covid-19, sars-cov-2, utnyttjar angiotensin-2-systemet för att ta sig in i och infektera celler.

Ett av flera tillstånd som på flera sätt liknar postcovid är kroniskt trötthetssyndrom, som också kallas myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrome, ME/CFS.

‚Äď Ett viktigt fynd √§r att vi ser att cellernas energifabriker, mitokondrierna, √§r p√•verkade i postcovidgruppen. Andra studier har visat en p√•verkan p√• cellernas energifabriker √§ven vid kroniskt tr√∂tthetssyndrom, s√§ger Maria Lerm.

I dag finns inget prov som läkare kan använda för att avgöra om en person har postcovid. Forskarna hoppas att studiens fynd ska kunna bidra till utvecklingen av diagnostiska verktyg för vården, som kanske även skulle kunna särskilja postcovid från liknande sjukdomstillstånd.

Studien finansierades med st√∂d av Hj√§rt-Lungfonden och Vetenskapsr√•det. Metyleringsm√∂nstret i studiedeltagarnas dna analyserades vid Clinical Genomics, en SciLifeLab-plattform vid Link√∂pings universitet och Region √Ėsterg√∂tland.

Artikeln: Defining post-acute COVID-19 syndrome (PACS) by an epigenetic biosignature in peripheral blood mononuclear cells, Frida Nikesjö, Shumaila Sayyab, Lovisa Karlsson, Eirini Apostolou, Anders Rosén, Kristofer Hedman och Maria Lerm, (2022), Clinical Epigenetics 14:172, publicerat online den 14 december 2022

För mer information, kontakta gärna:

Maria Lerm, professor, maria.lerm@liu.se, 013-28 46 54

Högupplösta pressbilder kan laddas ner från LiU:s mediabank.

I nyhetsbrevet ”Forskning och samh√§lle – nyheter fr√•n Link√∂pings universitet” f√•r du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Link√∂pings universitet. Vi ber√§ttar om nya uppt√§ckter, hur forskning kommer till nytta och hur samverkan bidrar till att kunskap sprids. Prenumerera h√§r!

Presskontakt:
Anders Törneholm
Telefon:
013-28 68 39
Epost:
anders.torneholm@liu.se
Presskontakt:
Karin Söderlund Leifler
Telefon:
013-28 13 95
Epost:
karin.soderlund.leifler@liu.se
Presskontakt:
Jonas Roslund
Telefon:
013 28 28 00
Epost:
jonas.roslund@liu.se
Presskontakt:
Anna-Karin Thorstensson
Telefon:
013-281302
Epost:
anna-karin.thorstensson@liu.se