Förhoppningarna infriades inte om att ett läkemedel som blockerar testosteron och används mot vissa typer av prostatacancer också skulle hjälpa mot covid-19. Efter klinisk studie och registerstudier kan forskare vid Umeå universitet och Göteborgs universitet nu konstatera att positiva resultat som setts i tidigare studier inte kunde bekräftas.

– Det är givetvis en besvikelse att vi inte hittade ett sätt att minska sjukligheten i covid-19 och att resultaten inte var i linje med teorin så som vi hoppades. Men det visar samtidigt hur viktigt det är med riktiga studier innan man kan säga att något fungerar, säger Karin Welén, docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Den läkemedelssubstans som har studerats heter enzalutamide. Ämnet hämmar funktionen av hormonet testosteron som i sin tur styr uttrycket av vissa proteiner. Därigenom kan medlet sakta ned förloppet vid vissa typer av prostatacancer. Eftersom ett protein som behövs för att coronaviruset ska ta sig in i celler styrs på samma sätt, var en hypotes att medlet även skulle kunna hejda eller sakta ned utvecklandet av sjukdom hos personer som smittats med covid-19. Mindre undersökningar tidigt under pandemin bland patienter som ätit liknande läkemedel tycktes också stödja hypotesen. Därför drog forskare i Umeå och Göteborg sommaren 2020 igång projektet Covidenza för att studera om enzalutamide kunde bli en medicin mot covid-19.

Studien har genomförts på fem sjukhus runt om i landet. Totalt 42 patienter som legat inne för vård av covid-19 har deltagit, varav 30 behandlats med enzalutamide och tolv utgjorde kontrollgrupp. Det gick dock inte att se några tecken på att läkemedlet hade någon gynnsam effekt på patienternas hälsostatus, varför studien avbröts efter rekommendation av studiens oberoende granskningskommitté.

I en parallell studie av nationella sjukvårdsregister har forskarna jämfört sjukdomsförloppet av covid-19 hos män som behandlas med testosteronhämning för prostatacancer med personer som inte fått denna typ av behandling. Inte heller här kunde man se någon gynnsam effekt av läkemedel som hämmar testosteron. I ytterligare en parallell studie har man undersökt effekten av enzalutamide i en cellodlingsmodell med mänskliga lungceller, och inte heller där sett att viruset hämmats. I den kliniska studien kunde forskarna tvärtom se ett förlängt vårdbehov hos den behandlade gruppen som fick läkemedlet. Detta kunde däremot inte ses i registerstudien.

– Det är viktigt att påpeka att vi inte såg någon ökad dödlighet som vi kopplar till själva läkemedlet i någon av studierna, så det finns ingen anledning till oro för allvarligare covid-19 om man äter ett testosteronhämmande läkemedel för sin prostatacancer, säger Andreas Josefsson, urolog och docent vid Umeå universitet och huvudansvarig bakom studien. Däremot kunde ett tidigare känt samband mellan allvarlig cancersjukdom och död i covid-19 ses även i denna studie.

De sjukhus som har deltagit i den kliniska studien är Norrlands Universitetssjukhus i Umeå, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, Linköpings Universitetssjukhus, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping och Sundsvalls Länssjukhus.

Studien Covidenza har letts av Andreas Josefsson vid Umeå universitet och Karin Welen vid Sahlgrenska akademin. Registerstudien har genomförts i samarbete med Anne-Marie Fors Connolly vid Umeå universitet och cellodlingsstudien i samarbete med Anna Överby Wernstedt vid Umeå universitet.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften European Urology.

Om den vetenskapliga publiceringen
A Phase 2 Trial of the Effect of Antiandrogen Therapy on COVID-19 Outcome: No Evidence of Benefit, Supported by Epidemiology and In Vitro Data
Karin Welén, Ebba Rosendal, Magnus Gisslén, Annasara Lenman, Eva Freyhult, Osvaldo Fonseca-Rodríguez, Daniel Bremell, Johan Stranne, Ase Östholm Balkhed, Katarina Niward, Johanna Repo, David Robinsson, Anna J. Henningsson, Johan Styrke, Martin Angelin, Elisabeth Lindquist, Annika Allard, Miriam Becker, Stina Rudolfsson, Robert Buckland, Camilla Thellenberg Carlsson, Anders Bjartell, Anna C. Nilsson, Clas Ahlm, Anne-Marie Fors Connolly, Anna K. Överby, Andreas Josefsson PII: S0302-2838(21)02224-7 DOI: https://doi.org/10.1016/j.eururo.2021.12.013

För mer information, kontakta gärna
Andreas Josefsson
Docent, urolog
Wallenberg Centrum för Molekylär Medicin
Umeå Universitet, Norrlands universitetssjukhus
Telefon: 070-380 53 95
E-mail: andreas.josefsson@umu.se

Karin Welén
Docent
Sahlgrenska Center for Cancer Research
Institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för urologi
Göteborgs universitet
Telefon: 070-610 22 31
E-post: karin.welen@gu.se

Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Presskontakt:

Presstjänsten

Telefon:

090-786 50 89

Mobil:

072-206 89 23