Kristina Carlén, adjunkt i folkhälsovetenskap vid Högskolan i Skövde har i sin forskning undersökt resurser och riskfaktorer som påverkar psykisk hälsa bland ungdomar. Projektet kommer att leda till att synliggöra olika faktorer som är betydelsefulla för att arbeta hälsofrämjande, exempelvis inom skolan. Den fjärde november disputerar Kristina på Högskolan i Skövde.

De senaste åren har psykisk ohälsa ökat stort bland ungdomar. Psykisk ohälsa kan yttra sig som huvudvärk, oro, sömnstörningar och svårigheter med inlärning. För att hantera sin psykiska ohälsa kan ungdomar ta till strategier som självskadebeteende, ätstörningar, missbruk eller självmord.

I projektet Prediktorer för psykisk hälsa hos ungdomar har Kristina Carlén, adjunkt i folkhälsovetenskap vid Högskolan i Skövde undersökt både resurser och riskfaktorer som påverkar psykisk hälsa bland ungdomar.

Ett uppföljande finskt datamaterial, Finnish Family Competence study (FFC) har använts där 15-åriga ungdomar, samt deras föräldrar har besvarat olika frågeformulär som berör beteende samt fysisk, psykisk och social utveckling och undersökt hur det påverkar psykiskt mående vid 18 års ålder. Det svenska uppföljande materialet Longitudinal Research on Development In Adolescence (LoRDIA) har använts för att undersöka hur självkänsla vid 12-13 års ålder påverkar psykiskt välmående vid 17 års ålder.

Projektet kommer att leda till att synliggöra olika faktorer som är betydelsefulla för att arbeta hälsofrämjande, exempelvis inom skolan.

En tydlig skillnad mellan pojkar och flickor

I sitt arbete har Kristina både tittat på faktorer som ger ett psykiskt välmående liksom ett sämre psykiskt mående hos ungdomarna.

– I de fall där ungdomarna fått en diagnos är det inte diagnosen i sig som är intressant, utan vad som påverkar deras psykiska mående, säger Kristina Carlén.

Föräldrarnas bakgrund – bland annat utbildningsnivå, socioekonomiska förutsättningar, samt den ålder som föräldrarna varit i när barnet föddes, är faktorer som lyfts i forskningen. Det märks också en tydlig skillnad i svaren mellan pojkar och flickor. Flickorna registrerar inre problem och känslor, medan pojkarna lyfter externa problem och utåtagerande. Det samma gäller för föräldrarna som oftast reagerar på de yttre symptomen hos sina ungdomar.

Förebyggande arbete

– Jag vill gärna arbeta både promotivt och hälsofrämjande innan synliga symptom, samt förebyggande och preventivt när symptom på psykisk ohälsa är synliga. Man kan inte alltid påverka en diagnos men det går att påverka barnets välbefinnande i diagnosen. Den stora utmaningen har varit att, i kontexten ohälsa, lyfta fram de faktorer som påverkar hälsa berättar Kristina.

Kristina berättar att hon gärna hade velat ha en fokusgrupp med ungdomar för att få mer delaktighet. Det har inte gått att göra i det här forskningsarbetet eftersom det baseras på ett redan insamlat material. Materialet har god kvalitet eftersom det samlats in under så lång tid, men samtidigt hade hon gärna velat påverka de frågor som ställs i undersökningen.

Resultatet i studien har visat på att det som påverkar barnens välmående är känsla av sammanhang. Har barnet en hög känsla av sammanhang kan det innebära att hen har strategier för att hantera påfrestningar i livet. Känsla av sammanhang är alltså en viktig en faktor för att skydda den psykiska hälsan. En annan viktig faktor för psykisk hälsa är självkänsla hos barnet. De riskfaktorer som framkommer är självskattad eller föräldraskattad psykiskt tillstånd hos ungdomarna.

Önskar samarbete med elevhälsan

Kristina önskar att det fanns ett instrument att använda i elevhälsan som eleverna och föräldrarna kan fylla i för att identifiera och stärka de faktorer som finns.

Fler och fler får psykisk ohälsa, men vad innebär psykisk hälsa? Hur kan vi stärka den? Kristina tycker att det vore jätteintressant att fortsätta forska i det. Gärna i samarbete med elevhälsan.

– Från att barnet fötts till det fyllt arton är det många instanser som ska passeras om barnet får problem. Det krävs ett bättre samarbete mellan instanserna, och kanske kan den här forskningen bli ett bidrag till att ställa de rätta frågorna och underlätta arbetet med att kunna främja psykisk hälsa hos våra barn och ungdomar, säger Kristina avslutningsvis.

Kristina Carlén försvarar sin avhandling ”Predictors of mental health in adolescents – with a salutogenic perspective” den fjärde november på Högskolan i Skövde.

Kontakt

Kristina Carlén, adjunkt i folkhälsovetenskap
kristina.carlen@his.se, 0500-448478

Vi är en modern högskola som präglas av en öppen och välkomnande atmosfär, förstklassiga utbildningar och internationellt konkurrenskraftig forskning. En plats där vi gör framsteg, varje dag.

Presskontakt:

Cecilia Renström

Telefon:

0500-44 80 31

Mobil: