Det kan finnas ett samband mellan ljus under graviditeten och hur fostrets hjärna utvecklas. De här nya rönen av forskare vid Umeå universitet i samarbete med amerikanska forskare kan ge ökad förståelse kring vissa neurologiska sjukdomar senare i livet.

– Upptäckten kan i förlängningen öppna möjligheter att med enkla medel som rätt ljusstimulering under graviditeten minska risken för neurologiska störningar i vuxen ålder, säger Lena Gunhaga, professor vid Umeå centrum för molekylär medicin vid Umeå universitet.

Det som forskargruppen vid Umeå universitet tillsammans med forskare i Cincinnati, USA, nu kan visa är att en ljusreceptor med namnet Opsin3, uttrycks i delar av det centrala och perifera nervsystemet redan under den tidiga fosterutvecklingen. Opsin3-molekylen har ett utbrett men distinkt uttryck som tyder på att den spelar en viktig roll i bildandet av olika nervceller, nervbanor och områden i hjärnan och ryggmärgen. Opsin3-uttrycket kan kopplas till ett flertal motoriska och sensoriska nervbanor som reglerar exempelvis rörelse, smärta, syn och lukt, liksom minne, humör och känslor.

Att ljus skulle kunna påverka celler inne i kroppen, till och med i fostret i mammas mage, kan verka underligt, men det är tidigare visat i såväl beräkningar som experiment att ljus kan passera hud, mjukvävnad och skallben för att aktivera receptorer.

Opsin3 detekterar ljus i det blå intervallet med en våglängd kring 480 nanometer. Umeåforskarnas upptäckt av uttrycksmönstret för denna receptor tyder på att ljus spelar en viktig roll för utveckling och senare funktion hos hjärnan. Det skulle kunna förklara varför risken för vissa neurologiska eller psykiska sjukdomar varierar beroende på när på året man är född. Detta hittills oförklarade samband har kunnat ses hos sjukdomar som Parkinson, Alzheimer, MS, bipolär sjukdom, autism, schizofreni och epilepsi. Födelsetiden är dock bara en av flera olika riskfaktorer för de aktuella sjukdomarna.

– Det krävs mer forskning innan man kan gå ut med rekommendationer om specifika ljusbehandlingar av gravida, men det är helt klart ett spännande spår vi är inne på som kan få stor betydelse på sikt, säger Lena Gunhaga.

De nya rönen bygger än så länge på observationer i hjärna och nervsystem hos möss, men funktionen bedöms vara likartad hos människan. Forskarna fortsätter med att mer ingående studera hur Opsin3 påverkar hjärnans utveckling och funktion. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften eNeuro.

Om den vetenskapliga publiceringen
Distinct Opsin 3 (Opn3) expression in the developing nervous system during mammalian embryogenesis.
Wayne Davies, Soufien Sghari, Brian Upton, Christoffer Nord, Max Hahn, Ulf Ahlgren, Richard Lang, Lena Gunhaga
eNeuro, 2021
https://doi.org/10.1523/ENEURO.0141-21.2021

För mer information, kontakta gärna
Lena Gunhaga
Telefon: 090-786 7816
Mobil: 070-2621879
E-post lena.gunhaga@umu.se

Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Presskontakt:

Presstjänsten

Telefon:

090-786 50 89

Mobil:

0706-100 805