I många länder betraktas ridning som något för överklassen men i Sverige har sporten fått en framskjuten plats tack vare ridskolorna. ”Här har det legat i statens intresse att alla barn ska kunna lära sig rida”, säger Susanna Hedenborg, forskare bakom en ny studie om de svenska ridskolornas utveckling.

Fram till slutet av 1800-talet var ridning något som män i militären eller överklassen ägnade sig åt även i Sverige. Idag är sporten en av de populäraste svenska ungdomsidrotterna och Svenska Ridsportförbundet har över 150 000 medlemmar. Denna utveckling är något Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet, och hennes forskarkollegor tittat närmare på.

– Vi ville förstå varför ridsporten blivit mer av en folksport i Sverige än vad den är i många andra länder, säger hon.

Det var under 1900-talet som den svenska staten började intressera sig för ridsporten och det var också det statliga engagemanget som bidrog till framväxten av ridskolor. Motivet: krigsberedskap.

– Efter första världskrigets slut fanns det ett starkt militärt fokus på hästar, ridning och avel. Hästen ansågs fortsatt viktig för den svenska armén ifall Sverige skulle hamna i krig och det skulle uppstå brist på olja, säger Susanna Hedenborg.

När det blev för dyrt för militären att hålla hästar började staten istället att stötta ridsporten som ett sätt att bibehålla krigsberedskapen. Hästarna lånades ut till ridskolor där de kunde födas och tränas och det ansågs också viktigt att alla barn skulle ha möjlighet att lära sig rida, berättar Susanna Hedenborg.

– Det låg alltså i statens och politikernas intresse att stötta ridskolorna, vilket inte skedde på samma sätt i andra länder. Och även om ridning inte är en billig sport, inte heller i Sverige, så är den idag mer tillgänglig här än på många andra håll.

Att låta ridskoleeleverna sköta hästarna och arbeta i stallet är också något som är unikt svenskt, enligt Susanna Hedenborg som beskriver hur ridningen genomgått en feminisering: Från att ha varit en militär och manlig angelägenhet har sporten kommit att bli något som framförallt utövas av unga tjejer.

– På individnivå kan vi se att många av de manliga utövarna har vuxit upp på hästgård eller har föräldrar som rider. Tröskeln för att börja rida på ridskola är lägre för tjejer. Det är en jämställdhetsfråga som kommer att fortsätta vara en av ridsportens stora utmaningar.

Läs hela studien här.

————————————————————————-

Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering.

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

  • Grundat 1998
  • 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
  • 24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
  • 2 093 anställda
  • 430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
  • 100 program och 350 kurser

Presskontakt:
Jessica Bloem
Telefon:
0722031512
Mobil:
040-6658501
Epost:
jessica.bloem@mau.se