Rysslands krig i Ukraina har på ett mycket tragiskt sätt påverkat människors liv. Men invasionen har också fått långgående konsekvenser för forskningen och i förlängningen den expertis som utgör en viktig pusselbit för del den östeuropeiska regionen och hela Europas framtid dels Ukrainas återuppbyggnad.

Under de senaste 30 åren har Östeuropa som forskningsområde definierat som post-kommunistiskt. Forskare har på ett eller annat sätt ofta tagit avstamp i regionens historia och arv från sovjettiden. Prefixet ”post” har definierar övergången och den process länderna i regionen genomgått. Men när Ryssland den 24 februari fullskaligt invaderade Ukraina och med det efterföljande kriget har förutsättningarna ändrats.

− Vi kommer bland annat diskutera Rysslands dominans inom forskningsfältet, hur området definieras idag men också kritiska perspektiv på kunskapsskapande, kunskapsregimer, politik och akademisk frihet, säger Yulia Gradskova, docent i historia vid Södertörns högskola och del av konferensens organisationskommittéer.

Konferensen Where are we now? Perspectives on East European Area Studies today inleds med ett rundabordssamtal den 30 november. Utgångspunkten för samtalet är huruvida eventuella begränsningar och missbruk av forskningsmetoder kan utmana ledande tillvägagångssätt inom östeuropeiska områdesstudier.

Under konferensen kommer också frågor kring vad forskningen kan ha missat tiden innan invasionen. En av de panelerna leds av Julia Malitska, projektforskare i historia, som även hon är med och organiserar konferensen.

− Det har vuxit fram en kritik inom och utanför områdesstudier, om hur en del experter tidigare inte kunde förutse vilka konsekvenser den långvariga auktoritära utvecklingen i Ryssland kan medföra för Ukraina och Europa och underskattade faran, trots Rysslands invasion av Georgien 2008 och dess militära inblandning i Syrien, samt annekteringen av Krim och kriget i Donbas. För vad händer med experternas och forskningens roll när den inte kan förmedla relevant kunskap, undrar hon.

För mer information om året konferens finns i kalendariet och programmet.

Södertörns högskola är ett lärosäte i Stockholm som utbildar, forskar och samverkar för en hållbar samhällsutveckling. På högskolan finns drygt 11 000 studenter, cirka 70 program och 270 kurser. Utbildning och forskning bedrivs inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Högskolan erbjuder också polisutbildning och lärarutbildning med interkulturell profil. Mycket av forskningen handlar om frågor som rör Östersjö- och Östeuropaområdet. På Södertörns högskola blandas ämnen, perspektiv, människor och erfarenheter. Här finns de nyfikna och de ifrågasättande. De som söker oväntade kombinationer, utveckling och utmaningar. Här korsbefruktas verklighet och vetenskap.

Södertörns högskola

Sophia Nilsson
forskningskommunikatör

072-210 14 53
sophia.nilsson@sh.se