Om man vill förstå det krig som nu pågår i Europa, behöver man undersöka den ryske presidentens världsbild och underliggande drivkrafter – liksom de ukrainska. Statsvetaren Anders Nordström beskriver Ryssland som ett fallet imperium med fantomsmärtor.
När Sovjetunionen upplöstes 1991 förklarades Ukraina som en självständig stat, efter att 90 procent av befolkningen röstat för självständighet. Ledningen i Moskva accepterade detta, liksom att Krim blev en del av det nya Ukraina.
– Ukraina har genom historien haft korta perioder av självständighet, men det har sedan 1800-talet funnits en ukrainsk nationalism och längtan efter en egen stat, där man själv bestämmer över sin samtid och framtid, säger statsvetaren Anders Nordström, som följt den demokratiska utvecklingen i Ukraina sedan han för knappt 20 år sedan skrev sin avhandling i ämnet.
Men om Moskva i slutet av kalla kriget faktiskt erkände Ukraina som stat, varför tycker man sig nu ha rätten att ta tillbaka det med våld? Det behöver förstås i ljuset av avkoloniseringen.
– Att gå från att vara ett imperium med en särställning till att bli ett land bland andra, och därmed ge upp makt, kan vara smärtsamt. På samma sätt som en patient kan känna smärta i ett ben som inte finns kvar, har Ryssland fantomsmärtor.
Anders Nordström berättar att ganska snart efter att Ryssland återuppstått 1991 började man prata om det ”nära utlandet”, vilket åsyftade länder som en gång ingått i det ryska imperiet, som Belarus och Ukraina.
– Ur rysk synvinkel har man haft svårt att acceptera att de är egna nationer, man ser dem mer som ryssar som fått för sig att de inte är ryssar.
Är det Putin som har den här åsikten, eller är den spridd?
– Det är inte bara Putin som känner så, omedvetet finns den här föreställningen i stora grupper av befolkningen. Och det är inte så konstigt, det är så man har lärt sig historien.
Läs hela artikeln på temasidan Perspektiv Öst.
Södertörns högskola är ett lärosäte i Stockholm som utbildar, forskar och samverkar för en hållbar samhällsutveckling. På högskolan finns drygt 11 000 studenter, cirka 70 program och 270 kurser. Utbildning och forskning bedrivs inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Högskolan erbjuder också polisutbildning och lärarutbildning med interkulturell profil. Mycket av forskningen handlar om frågor som rör Östersjö- och Östeuropaområdet. På Södertörns högskola blandas ämnen, perspektiv, människor och erfarenheter. Här finns de nyfikna och de ifrågasättande. De som söker oväntade kombinationer, utveckling och utmaningar. Här korsbefruktas verklighet och vetenskap.