Ny forskning från Umeå universitet ger ökad kunskap om de komplexa vårdbehov som äldre personer med missbruksproblem har.
Mot förbättrad livskvalitet för äldre med alkoholproblem
22 mars, 2023 - Umeå universitet
Forskare vid Umeå universitet har undersökt hur äldre människor i Europa har förändrat sina vanor under pandemin. Med hjälp av detaljerade data kan man se om människor har ändrat sig i större utsträckning beroende på vilken typ av aktivitet det handlar om.
I det europeiska projektet SHARE (Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe) som Umeå universitet är del av intervjuas personer runt om i Europa om hälsa, åldrande och pensionering. Under Covid-19-pandemin gjordes undersökningar av hur européers vardag har påverkats av pandemin . Men hjälp av data från dessa telefonintervjuer, som innefattar drygt 42 000 européer äldre än 50 år, har forskare vid Umeå universitet undersökt hur äldre personer i Europa har ändrat sina aktivitetsmönster under pandemin.
– Vi har analyserat svar från intervjuer som gjordes under sommaren 2020. De intervjuade personerna, som bor i en rad olika europeiska länder, har fått frågor om hur coronapandemin har påverkat dem när det gäller följande aktiviteter: att ta promenader, att gå och handla, att träffa familj utanför sitt eget hushåll och att träffas i grupper med fler än fem personer, berättar Filip Fors Connolly, forskare vid Sociologiska institutionen och medförfattare till rapporten Adjustment of daily activities to restrictions and reported spread of the COVID-19 pandemic across Europe.
I sina analyser kan forskarna se att det framför allt är sociala aktiviteter som att träffa familj och släkt som äldre dragit ner på under pandemin.
– Det är logiskt att man har dragit ner mest på just sociala aktiviteter eftersom de har störst potential att sprida smitta. Aktiviteter som shopping och promenader har minskat betydligt mindre i de flesta av de undersökta länderna. I vissa länder har till och med promenaderna ökat vilket kan bero på att folkhälsomyndigheterna i vissa länder har rekommenderat folk att motionera utomhus under pandemin, säger Jenny Olofsson, forskare vid Enheten för demografi och åldrandeforskning och även hon medförfattare till rapporten.
Varierande samband mellan restriktioner och aktiviteter
Inom gruppen 50+ hade äldre individer minskat sina aktiviteter mer än yngre individer. Kvinnor hade också minskat sina aktiviteter något mer än män.
– Någon som förvånade oss var att vi kunde se att individer med lägre utbildning drog ner på sina aktiviteter mer än de med högre utbildning. Vi hade väntat oss det omvända sambandet. När vi tittade på typ av aktivitet såg vi att detta i första hand gällde promenader, fortsätter Jenny Olofsson.
Forskarna konstaterar att sambandet mellan restriktioner och minskning av aktiviteter bland äldre i Europas länder varierar mycket beroende på typ av aktivitet.
– I våra analyser finner vi över lag att äldre människor reducerat sina aktiviteter mer i länder som haft striktare restriktioner. Styrkan på detta samband varierar dock mellan de olika aktiviteterna. Sambandet är starkast för promenader och svagast för shopping. Vi tror det beror på att shopping i betydelsen att handla mat och andra förnödenheter är en nödvändig aktivitet och har därför varit tillåtet även i länder med hårda restriktioner medan man ibland avrått eller begränsat möjligheten till promenader i syfte att motionera. Vi fann även att studiedeltagarna dragit ner på olika sociala aktiviteter mer i länder med striktare restriktioner, dessa samband var dock betydligt svagare jämfört med det samband vi fann för promenader. En möjlig nackdel med hårda restriktioner är just det att restriktionerna tycks slå hårdast mot promenader, vilket är en aktivitet som brukar betraktas som relativt smittsäker samtidigt som den kan vara hälsofrämjande, i synnerhet för äldre. Kompletterande studier om hur en aktivitetsminskning och social isolering påverkar äldre människors hälsa och livskvalitet behövs dock för att man ska kunna säga något mer om huruvida det är bra eller dåligt med olika typer av restriktioner, säger Filip Fors Connolly.
Läs hela studien: Connolly, F. F., Olofsson, J., Malmberg, G., & Stattin, M. (2021). SHARE Working Paper Series 62-2021: Adjustment of daily activities to restrictions and reported spread of the COVID-19 pandemic across Europe. doi:10.17617/2.3292885.
https://pure.mpg.de/pubman/faces/ViewItemOverviewPage.jsp?itemId=item_3292885
Kontaktinformation
Filip Fors Connolly, Sociologiska institutionen, Umeå universitet
E-post: filip.fors@umu.se
Tel: 090-786 78 25
https://www.umu.se/personal/fi…
Jenny Olofsson, Enheten för demografi och åldrandeforskning, Umeå universitet
E-post: jenny.olofsson@umu.se
Tel: 090-786 70 64
https://www.umu.se/personal/je…
Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.
Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.
