Genom ett forskningsanslag genom utlysningen DIGARV om 22 miljoner kronor ska forskare vid KTH och Göteborgs universitet kartlägga och synliggöra hur terrorism figurerat i svensk politik från 1968 fram till idag. En av många poänger är att kunna visa känslors betydelse i debatten runt terroristlagstiftningen.

Flygkapningsdramat på Bulltofta och gisslandramat vid västtyska ambassaden. Från Palmemordet och Sveriges deltagande i kriget i Afghanistan till FRA-lagen och terrordådet på Drottninggatan i Stockholm. Dessa händelser har inneburit att terrorism haft en framträdande plats i svensk samhällsdebatt under de senaste 50 åren.

Däremot har forskare endast studerat den politiska diskussionen om terrorismen i begränsad omfattning. En handfull statsvetenskapliga och kriminologiska studier har studerat policy förändringar med huvudfokus på terroristlagstiftning, och rapporter från Försvarshögskolan har utvärderat hotbilder. Det är det forskarna vid KTH och Göteborgs universitet nu vill ändra på genom forskningsprojektet som går under namnet SweTerror.

Känslornas betydelse

Arbetet tar avstamp i de ljudinspelningar av debatter och föredraganden i parlamentet som finns, ett material från 60-talet och framåt som numera finns digitaliserat.

– Vi kommer att använda teknik för att omvandla tal till text på de här ljudupptagningarna. Debatterna är redan idag transkriberade, men i en hel del fall är kvaliteten inte så bra. Dessutom saknas tidsangivelser när terrorism diskuteras, säger Jens Edlund, universitetslektor på avdelningen Tal, musik och hörsel vid KTH och ansvarig för forskningsprojektet.

När texterna är transkriberade på nytt med modern teknik kommer samhälls- och medievetare samt lingvistiker att analysera materialet. Bland annat ska forskarna studera mönster för vilka personer, organisationer och nationaliteter som förknippas med terrorism. De kan analysera i vilken utsträckning terrorism beskrivs som ett ”utländskt” eller ”svenskt” fenomen, och centralt är också att data möjliggör studier av känslornas betydelse i debatten om terrorismen och lagstiftningen på lång sikt.

– Forskarna kan lyssna på utvalda delar, och se om tonen exempelvis var hätsk eller känslorna svallade på andra sätt. Terrorism är ett känsligt ämne som väcker både rädsla och andra känslor. Detta blir en genomlysning som gör riksdagsarbetet mer transparent. Det går att studera hur samhällsklimatet var när lagarna stiftades eller gjordes om. Hur man upplevde hotet om terrorism.

Även pandemier ska kunna genomlysas

Som ett led i forskningsarbetet runt SweTerror kommer en forskningsportal att skapas. Där kommer det kompletta parlamentariska text- och ljudmaterialet i terrorismfrågan bli tillgängligt för allmänheten.

– Forskningsportalen är tänkt att fungera som en prototyp för liknande framtida forskningsprojekt – istället för terrorism kan forskare med liknande metoder och verktyg studera andra laddade politiska frågor, som t ex löntagarfonder, ubåtar eller pandemier.

Forskningsprojektet heter ”Terrorism i svensk politik (SweTerror): En multimodal studie av terrorismens konfigurering i parlamentarisk debatt, lagstiftning och politiska nätverk i Sverige 1968–2018”.

För mer information, kontakta Jens Edlund på 070 – 432 41 77 eller edlund@speech.kth.se.

Faktaruta

  • Terrorism har dykt upp i Sverige i två vågor. Först 1970-talets höger- och vänsterextrema terroristorganisationer som kroatiska Ustaša och västtyska Röda armé-fraktionen, och sedan 2000-talets jihadistisk terrorism. Enligt Jens Edlund ser diskussionerna i parlamentet ganska olika ut för de båda vågorna.
  • Mängden material som gås igenom är tämligen omfattande. Det handlar om ljudupptagning som spelats in under 50 år. Att gå genom detta manuellt och lyssna skulle i tid motsvara ungefär 50 manår det med.
  • Utlysningen DIGARV samfinansieras av Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och Vitterhetsakademien.

Presskontakt:
Peter Ardell
Telefon:
08-790 69 60
Epost:
press@kth.se