Nivåerna av långtidssocker speglar väldigt väl risken för personer med typ 1 diabetes att få komplikationer i ögon och njurar och bör ligga under 53 mmol/mol. Det visar en studie från Linköpings universitet. Studien är den enda i världen där forskarna har följt individer ända sedan de insjuknade i typ 1 diabetes och under mer än 30 år framåt i tiden.

Hos personer med diabetes kan de små blodkärlen i olika organ skadas. Exakt varför det blir så är inte klarlagt, men det har varit känt sedan 1990-talet att god kontroll av blodsockernivån är kopplat till lägre risk för komplikationer. Däremot har det varit oklart vilken nivå av så kallat långtidssocker, HbA1c, personer med typ 1-diabetes bör ha för att undvika allvarliga skador på blodkärlen i ögon och njurar.

– Vår studie visar konkret vilka långtidssockernivåer som är bra för att undvika komplikationer. Att ha den kunskapen kan öka individens motivation att hålla sitt blodsocker på en bra nivå, säger Hans Arnqvist, professor emeritus vid Linköpings universitet, som har lett studien som publiceras i tidskriften Diabetes Care.

I den aktuella studien, som kallas VISS (Vaskulära Diabeteskomplikationer I Sydöstra Sjukvårdsregionen), har forskarna följt alla barn och vuxna som var yngre än 35 år när de insjuknade i typ 1-diabetes under åren 1983–1987 i den Sydöstra sjukvårdsregionen. Alla nyinsjuknade inkluderades i studien, totalt 447 personer. Forskarna har följt deras HbA1c-värden, som speglar hur blodsockret har varit i genomsnitt under längre tid. De har också följt utvecklingen av skador i ögonen och njurarna under 32–36 år efter sjukdomsdebut.

Särskilt de små blodkärlen i ögonen är känsliga vid typ 1-diabetes. Nästan alla patienter får förändringar i ögonen i form av små blödningar, som inte påverkar synen. Det kan också uppstå nybildning av kärl i näthinnan. Detta kallas proliferativ retinopati och kan på sikt förstöra synen. Även gula fläcken i ögat, den punkt i näthinnan som är platsen för det skarpa seendet, kan påverkas av diabetes så att synen blir suddig.

Njurarna är inte riktigt lika känsliga som ögat för högt blodsocker, men även här kan de viktiga små blodkärlen skadas. Det märks på att proteiner från blodet läcker ut i urinen. Det vanligaste proteinet i blodet är albumin, och när det finns i urinen kallas det albuminuri. Njurskadan leder så småningom till nedsatt njurfunktion vilket i allvarliga fall innebär att njurarna slutar fungera. Tillståndet leder till döden om det inte behandlas med dialys eller njurtransplantation.

Hos en frisk person reglerar kroppen blodsockret väldigt strikt och HbA1c är högst 42 mmol/mol.

– Vår studie visar att för att helt undvika allvarliga skador på ögon och njurar under åtminstone 32 år bör personer med typ-1 diabetes ha ett långtidssocker som i medeltal ligger under 53 mmol/mol. Risken för komplikationer i ögon och njurar ökar ju högre man ligger. Våra slutsatser gäller med avseende på att inte utveckla kärlkomplikationer, men om en person har problem med alltför lågt blodsocker, hypoglykemi, så kan man inte pressa blodsockret så hårt, säger Hans Arnqvist.

Målnivån för HbA1c som VISS-studien kommer fram till stämmer överens med det individuella mål som American Diabetes Association rekommenderar. I den svenska diabetesvården anges målnivåer på gruppnivå, snarare än för individen.

Forskargruppens förra uppföljning av studiegruppen gjordes 20 år efter sjukdomsstart. De konstaterar nu att efter 30 år har skador uppstått vid lägre blodsockernivåer än vad som sågs efter 20 år. Fler personer har fått skador, trots att de inte har legat högre i blodsockernivå än de gjort tidigare. Med andra ord verkar tröskeln för att utveckla komplikationer sjunka något över tid. Det gör att studien inte kan säga exakt var i blodsockernivå personer med typ 1-diabetes bör ligga efter ännu längre tid än 30 år efter diagnos.

VISS-studien har fått finansiellt stöd från Barndiabetesfonden och Region Östergötlands Stiftelsefonder.

Artikeln: Impact of HbA1c Followed 32 Years From Diagnosis of Type 1 Diabetes on Development of Severe Retinopathy and Nephropathy: The VISS Study, Hans Arnqvist, Malin Westerlund, Mats Fredrikson, Johnny Ludvigsson och Maria Nordwall, (2022), Diabetes Care, publicerad online 12 september 2022, DOI: 10.2337/dc22-0239

För mer information, kontakta:

Hans Arnqvist, professor emeritus, hans.arnqvist@liu.se (media kan kontakta presskontakt Karin Söderlund Leifler för att få Hans Arnqvists telefonnummer, karin.soderlund.leifler@liu.se eller tel 013-28 13 95)

Högupplöst pressbild på forskaren kan laddas ner från LiU:s mediabank.

I nyhetsbrevet ”Forskning och samhälle – nyheter från Linköpings universitet” får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Vi berättar om nya upptäckter, hur forskning kommer till nytta och hur samverkan bidrar till att kunskap sprids. Prenumerera här!

Presskontakt:
Anders Törneholm
Telefon:
013-28 68 39
Epost:
anders.torneholm@liu.se
Presskontakt:
Karin Söderlund Leifler
Telefon:
013-28 13 95
Epost:
karin.soderlund.leifler@liu.se
Presskontakt:
Anna-Karin Thorstensson
Telefon:
013-281302
Epost:
anna-karin.thorstensson@liu.se