Syftet med den svenska coronastrategin har varit att skydda institutioner snarare än individer. Det menar Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet. Han har utvärderat Sveriges hantering av pandemin i ett bidrag till en internationell samlingsvolym om etik och pandemihantering.

Sveriges beslut att hålla samhället öppet och tillåta fri rörlighet under pandemin har utmärkt sig i internationella jämförelser. Har det varit en framgångsrik strategi? För att svara på den frågan måste vi backa ett steg och undersöka vilka värden som strategin är tänkt att förverkliga, menar moralfilosofen Per Bauhn som har gjort just detta.

­– Om en strategi är bra eller dålig, alltför kostsam eller alltför tillåtande, kan bara avgöras i relation till de etiska principer eller värden som strategin ska förverkliga. Om det övergripande etiska målet handlar om att säkerställa långsiktig kollektiv nytta, så kan det förväntas resultera i en annan strategi än om målet handlar om att upprätthålla individers rättighet till liv och hälsa.

Så varför gjorde svenska beslutsfattare som de gjorde? Per Bauhn utvärderar den svenska pandemibekämpningen i en nyutkommen samlingsvolym om etikfrågor kopplade till pandemihantering. Han ser att beslutsfattare har prioriterat institutioner snarare än individer, utifrån en utilitaristisk eller nyttomaximerande idé om det gemensamma goda.

Det gemensamma goda – två olika perspektiv

Per Bauhn förklarar två olika perspektiv att organisera samhället utifrån: ”I ett utilitaristiskt perspektiv innebär det gemensamma goda största möjliga nytta, lycka och tillfredställelse för ett helt kollektiv, medan ett rättighetsbaserat perspektiv i stället ser det gemensamma goda som att samhället garanterar varje enskild individ vissa grundläggande rättigheter till frihet, liv, hälsa, trygghet och så vidare.

Det betyder att utilitarister är beredda att offra också grundläggande individuella rättigheter för att åstadkomma större total nytta, medan rättighetsperspektivet vägrar att gå med på att individer kan reduceras till enbart resurser till maximerandet av samhällsnytta.”

–De värden som har lyfts fram handlar om att säkerställa att sjukvård och samhälleliga institutioner ska kunna klara påfrestningarna och att man ska undvika onödiga nedstängningar eller restriktioner. Vissa uttalanden antyder också att man såg smittspridningens kostnader, exempelvis ett ökat antal döda äldre, som acceptabla i förhållande till mer omfattande restriktioner, säger Per Bauhn.

Rätten till liv och hälsa

Samtidigt har svenskar erhållit en hög grad av rörelsefrihet under pandemin, skonade från nedstängningar. Skolor och arbetsplatser har hållits öppna i större utsträckning än i många andra länder.

Men det innebär inte att vi har haft en strategi som sätter individens rättigheter först, betonar Per Bauhn.

– Om man utgår från att det är individens rättigheter som ska skyddas, och att rättigheterna till liv och hälsa hör till de mest grundläggande, så kan man inte rättfärdiga att så många människor utsätts för smitta och dör, enbart därför att man vill undvika att kasta grus i samhällsmaskineriet, säger han.

Svårt att försvara moraliskt

Den svenska strategin innebar alltså en frihet som sker på andra individers bekostnad, i detta fall de många äldre och sjuka som drabbades hårdast av hög smittspridning. Sett ur ett perspektiv som prioriterar individens rättigheter, är Sveriges vägval därför svårt att försvara moraliskt:

–Människor som lyckas undvika allvarlig sjukdom är givetvis glada över att slippa krav på munskydd och nedstängningar av arbetsplatser och affärer. Men en utvärdering av strategin utifrån ett rättighetsperspektiv måste också ta med i beräkningen de som dog i pandemin och vars död hade kunnat undvikas, åtminstone just då. De kan inte längre föra sin egen talan, men det innebär inte att deras död var försumbara händelser i marginalen, säger Per Bauhn.

Mer information

Per Bauhn är aktuell med en etisk utvärdering av den svenska coronastrategin i kapitlet ”The Common Good and Individual Rights in Pandemic Times: The Case of Sweden’s COVID-19 Strategy” i boken Ethical Public Health Policy Within Pandemics (red. Michael Boylan; Springer, 2022).

Linnéuniversitetets expertlista samlar forskare som ur många olika perspektiv kan kommentera covid-19 och pandemier.

Kontakt

Per Bauhn, professor, 0480-44 60 89, per.bauhn@lnu.se

Presskontakt:

Ulrika Bergström

Telefon:

0480-49 70 55

Mobil:

070-259 36 29