Samer var först ut med att tävla på skidor och fick lära upp övriga svenskar. Men när skidsporten blev en del av den svenska nationsbygget passade samerna inte in i bilden. I ny avhandling kastar forskaren Isak Lidström ljus över en bortglömd del av svensk idrottshistoria.

–Vi tänker ofta på skidåkning som en svensk nationalsport med särskilda folkhjälteideal om den tysta och tillknäppte skidåkaren som arbetar hårt till vardags. Vid förra sekelskiftet var det samerna som var de stora skidhjältarna, säger Isak Lidström, historiker och forskare i idrottsvetenskap vid Malmö universitet.

Samerna var vana vid att förflytta sig långa sträckor på skidor, och när skidsporten började bli populär så fick de lära upp ovana stadsbor längre söderut. Isak Lidström räknar en tävling i Stockholm 1879 som skidsportens uppkomst i Sverige.

Vann ofta Nordiska spelen
Kring förra sekelskiftet betraktades samer som överlägsna åkare. 1899 vann samen Lars Olofsson en av de nationella tävlingarna med över 30 minuter. Samer vann ofta de Nordiska spelen som arrangerades mellan 1901 och 1926 och var en föregångare till de olympiska vinterspelen. Men under mellankrigstiden började samernas framgångar minska. Isak Lidström kopplar det till ett nytt nationalistiskt ideal där polarfärder, geografiska upptäckter och Gustav Vasa på skidor passade in i bilden, men inte samerna.

–Ett nytt svenskt folkhjälteideal lyfte fram skogshuggaren från de djupa skogarna som också tävlar på skidor ibland. Samtidigt etablerades föreställningar med rasistiska anstrykningar om att samer var oförmögna att anamma den moderna tävlingsideologin, säger Isak Lidström.

Rikspress framhöll det samiska
Isak Lidström har gått igenom dags- och idrottspress fram till 1990 och betonar att han inte vet hur skidåkarna själva upplevde det. Men i äldre rikspress fann han en exotiserande och ibland rasistisk ton. När Johan Abraham Persson vann Vasaloppet 1929 framhöll rikspressen det samiska.

–Man förväntade sig att han skulle vara renskötare, vilket han inte var. Men ju längre norrut och närmare hans hemtrakter – desto mindre roll spelar det etniska i pressen. Då blir det lokalpatriotiska, om det var en västerbottenseger eller norrbottenseger, det viktiga, säger Isak Lidström.

Samiska idrottsrörelsen gav nytt liv
Med bildandet av den samiska idrottsrörelsen 1948 och organiserandet av egna tävlingar fick den samiska skidkulturen nytt liv. Samemästerskapen hölls i Jokkmokk och gick sedan runt till olika tätorter. Med tankarna om Sapmi som en nation som också omfattade Norge och Finland breddades den samiska idrottsrörelsen under 1970-talet.

–Det blev viktigt att forma transnationell idrottsrörelse för att forma en statsöverskridande samisk identitet, säger Isak Lidström.

Att denna del av svensk idrottshistoria kommit i skymundan, tror Isak Lidström delvis beror på synen att det finns en svensk idrottsrörelse, och det är den som bedrivs av Riksidrottsförbundet. Även forskningen har, menar han, bidragit till att cementera den tanken. Det som stått utanför har inte räknats som fullvärdig idrott.

–Det är unikt med den samiska idrotten. Den har stått helt utan för den gängse idrottsrörelsen och Riksidrottsförbundet. De har avvikit från den nordiska modellen genom först ett samiskt skidförförbund och sedan genom ett samiskt idrottsförbund, säger Isak Lidström som hoppas att forskningen ska bidra till ett större intresse för den samiska idrottens historia.

–Den ingår i den svenska i högsta grad. Samisk och svensk idrottshistoria är tätt sammanflätade. Idrottens historia är fylld av hybrida identiteter som är värda lyfta fram.

Kontakta Isak Lidström: isak.lidstrom@mau.se 040 665 77 45

————————————————————————-

Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering.

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

  • Grundat 1998
  • 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
  • 24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
  • 2 093 anställda
  • 430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
  • 100 program och 350 kurser

Presskontakt:
Jessica Bloem
Telefon:
0722031512
Mobil:
040-6658501
Epost:
jessica.bloem@mau.se
Presskontakt:
Ellen Albertsdóttir
Telefon:
070 083 14 20
Mobil:
040 665 80 82
Epost:
ellen.albertsdottir@mau.se
Presskontakt:
Magnus Jando
Telefon:
040 665 81 97
Mobil:
0709 655 372
Epost:
magnus.jando@mau.se
Presskontakt:
Anna Dahlbeck
Telefon:
040 665 87 93
Epost:
anna.dahlbeck@mau.se
Presskontakt:
Hanna Svederborn
Telefon:
070 410 09 86
Mobil:
040-665 76 33
Epost:
hanna.svederborn@mau.se