Personer med medfött hjärtfel som har uttalat nedsatt fysisk prestationsförmåga löper mer än fördubblad risk att dö i förtid, jämfört med personer med normal eller bara lätt nedsatt fysisk prestationsförmåga. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

– Resultaten talar för att det är viktigt att utvärdera fysisk prestationsförmåga hos personer med medfött hjärtfel för att hitta dem som har sämre prognos och därför behöver mer intensiv uppföljning och förebyggande insatser, säger Anette Sandström, doktorand vid Umeå universitet.

Medfött hjärtfel innebär att man föds med en avvikelse i de stora kärlen, hjärtats klaffar eller hjärtrum. Det finns många olika typer av medfödda hjärtfel, alltifrån okomplicerade som läker spontant, till komplicerade medfödda hjärtfel som kräver operation omedelbart efter födelsen för att barnet skall överleva.

Prognosen för personer med medfödda hjärtfel har förbättrats avsevärt till följd av förbättrat medicinskt omhändertagande och förfinade kirurgiska metoder. Personer med mer komplicerade medfödda hjärtfel löper dock fortfarande en ökad risk för sjuklighet och för tidig död.

I studierna i Anette Sandströms avhandling analyserades om fysisk prestationsförmåga mätt med arbetsprov på testcykel kan förutse vilka som har ökad risk för förtida död. Man fann en stor variation i fysisk prestationsförmåga från normal till uttalat nedsatt. Vid måttligt nedsatt fysisk prestationsförmåga hade individerna 70 procents högre risk att dö i förtid. Vid uttalat nedsatt prestationsförmåga var denna risk mer än dubbelt så hög jämfört med individer med normal eller lätt nedsatt fysisk prestationsförmåga.

Studierna har fokuserat på patienter med Fallots tetrad, vilket är det vanligaste komplicerade hjärtfelet. Den innebär att det är hål i skiljeväggen mellan hjärtkamrarna och att utflödet till lungpulsådern är för trångt. Dessa personer hade en fysisk prestationsförmåga som var 75 procent av förväntat jämfört med friska i samma ålder och av samma kön.

Graden av fysisk aktivitet i vardagen var kopplad till den fysiska prestationsförmågan, och personer som var fysiskt aktiva upplevde även en bättre livskvalitet. Utifrån resultaten går det inte att avgöra om det är så att personer som har en bättre fysisk prestationsförmåga rör sig mer i vardagen eller om en ökad grad av fysisk aktivitet leder till en bättre fysisk prestationsförmåga. För att svara på detta behöver man utvärdera effekten av träning hos personer med Fallots tetrad.

Studierna baseras på data från registret Swedcon som är ett nationellt patientregister för medfödda hjärtfel som innehåller information om bland annat diagnos, operationer, arbetsprov, symtom och medicinering.

Anette Sandström är uppväxt i Joeström utanför Tärnaby. Hon arbetar som läkare på Hjärtcentrum och barnkardiologen vid Norrlands universitetssjukhus och har tidigare arbetat i 17 år på Medicinkliniken i Lycksele.

För mer information, kontakta gärna
Anette Sandström
Telefon: 076-781 49 80
Epost: anette.sandstrom@umu.se

Till avhandlingen
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-194585

Om disputationen
Anette Sandström, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, försvarade fredag 10 juni sin avhandling Långtidskomplikationer och arbetsförmåga hos vuxna med medfödda hjärtfel med fokus på Fallots tetrad. Opponent Erik Thunström, Göteborgs universitet. Huvudhandledare Bengt Johansson.

Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 37 000 studenter och 4 700 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Presskontakt:

Presstjänsten

Telefon:

090-786 50 89

Mobil:

072-206 89 23