Genom att olika patientfall representeras i simuleringsprogram fĂ„r studenter möjligheter att trĂ€na viktiga uppgifter för sin framtida profession i sĂ€kra utbildningsmiljöer. PĂ„ datorskĂ€rmen kan de âsövaâ simulerade patienter genom att ge narkosmedel, samt ge smĂ€rtstillande preparat, dropp osv. Studenterna kan ocksĂ„ följa blodtryck, puls, andning och en rad andra vĂ€rden som Ă€r viktiga att övervaka och reglera under ingreppet. Uppgiften bestĂ„r i att balansera effekter och bieffekter av lĂ€kemedel pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att livsviktiga funktioner upprĂ€tthĂ„lls, nĂ„got som dessutom försvĂ„ras av de âsjukdomarâ eller âskadorâ som byggts in i patientfallen.
Resultaten i avhandlingen visar att studenterna anvÀnde sig bÄde av erfarenheter frÄn klinisk verksamhet och teoretiska studier för att förstÄ och agera i förhÄllande till simulerade hÀndelseförlopp. Studenterna behandlade i hög grad fallen som autentiska vÄrdproblem och det framtida yrkesansvaret för patienters hÀlsa och vÀlbefinnande prÀglade deras sÀtt att ta sig an de simulerade patientfallen. Det visade sig ocksÄ att framgÄngsrika lösningar av problemen oftast blev möjliga först genom att studenterna anvÀnde sig av teoretiska resonemang grundade i medicinska ÀmnesomrÄden. SÄvÀl procedurer i arbetssituationer, yrkesetik och teoretiska begrepp blev dÀrmed viktiga i studenternas lÀrande med simuleringen. Avhandlingen visar i likhet med en rad tidigare studier att simulerade förlopp kan vara svÄra att tolka och dra slutsatser av. I analyser av samspelet mellan studenterna och simuleringen framhÄlls hur lÀrarens guidning kan bidra till att deras uppmÀrksamhet riktas mot centrala aspekter av det simulerade narkosförloppet, vilket bidrog till att studenterna bÀttre kunde förstÄ effekter av lÀkemedel och andra ÄtgÀrder i samband med narkos. PÄ sÄ sÀtt kunde studenterna ocksÄ komma fram till förklaringar som visade sig fungera som resurser för fortsatt problemlösning och som ocksÄ Àr viktiga i deras framtida profession. Simuleringens dynamik och inbyggda stödfunktioner bidrog till att bÄde erfarenheter frÄn kliniska situationer och teori kunde integreras i lÀrandesituationen. Snabba förÀndringar i scenarierna krÀvde ofta ett rutinbaserat handlande, medan riktigheten i samma handlande kunde diskuteras med stöd av kompletterande information om fysiologiska tillstÄnd och lÀkemedelseffekter i datorprogrammet.
En viktig slutsats Àr att införandet av simuleringar i formell utbildning i sig inte leder till förvÀntat lÀrande. Tidigare forskning har frÀmst varit inriktad mot hur studenters bakgrundskunskaper, simuleringens design och undervisningens upplÀggning var för sig pÄverkar vad studenter lÀr sig av att arbeta med simuleringar. Genom detaljerade studier av sjÀlva lÀrandeprocessen fokuseras i avhandlingen hur alla dessa aspekter samtidigt formar studenternas lÀrande. DÀrmed lyfts de konkreta villkoren fram för hur simuleringar fungerar i ett specifikt utbildningssammanhang, villkor som ocksÄ belyser en mer generell problematik kring hur simuleringar kan utformas och vÀvas in i formell utbildning för att bidra till lÀrande för yrkeslivet.
Författare: Hans Rystedt, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet och
Institutionen för omvÄrdnad, Högskolan TrollhÀttan/Uddevalla
Hans.Rystedt@ped.gu.se , tel 0733-480144
Handledare: Berner Lindström, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet, Berner.Lindstrom@ped.gu.se , tel 031-773 24 21
Titel: Bridging practices: simulations in education for the health-care professions
Avhandlingen lÀggs fram fredagen den 20 december 2002, klockan 09.15 i D3 50 Pedagogen, Frölundagatan 118, Mölndal
