Havet slukar stora arealer land när stormar sköljer ut sand från kusten. Forskare vid bland annat Göteborgs universitet visar i en ny studie att sjögräs kan hejda erosionen med upp till 70 procent tack vare att sjögräset rötter binder fast sanden.

Stranderosion är ett globalt problem som ofta bekämpas ofta med att fylla på med ny sand där stormarna härjar som värst. Enligt en kartläggning som Sveriges geologiska undersökning gjorde 2016 är 12 procent av Skånes kust utsatt för en växande stranderosion. I andra länder är problemen större. I Nederländerna skyddas kusten genom att bygga vallar av sten och lera. En annan lösning kan vara att ta vara på naturens egna skydd mot stranderosion. I en ny studie har forskare tittat på sjögräsängarnas betydelse för att bevara kustlinjen.

– Vi ser att de strandnära sjögräsängarna är värdefulla för att bromsa erosionen. Sedan tidigare vet vi att sjögräs långa bladverk fungerar som vågbrytare i vattnet men nu kan vi visa att rötterna håller fast sanddynerna som en sorts armering av sanden, säger Eduardo Infantes, marinbiolog vid Göteborgs universitet och huvudförfattare till studien som presenteras i tidskriften Marine Ecology Progress Series.

Kraftigare stormar i framtiden

Sjögräs av arten ålgräs växer längs Sveriges kuster och det finns områden med stora ängar av sjögräs som växer på bottnarna, till exempel i Skåne. På andra ställen har sjögräset försvunnit. Detta är inte bara en ekologisk förlust, det kan också innebära att kusten blir mer sårbar för stranderosion. I takt med klimatförändringarna riskerar stormarna att bli kraftigare och därmed kan stranderosionen öka. Cirka 8 procent av världens befolkning lever i områden som ligger lägre än 10 meter över havet. I takt med stigande havsnivå kan många människor bli drabbade av stranderosionen.

– Därför blir det ännu viktigare att bevara de sjögräsängar som finns och även försöka återplantera sjögräs där det har försvunnit. I vår forskning har vi gjort framgångsrika försök med att restaurera ålgräsängar på Västkusten, men det gäller att studera bottenmiljön noga för att lyckas med återplanteringen, säger Eduardo Infantes.

I den här studien har forskarna grävt upp sandbottnar, med och utan ålgräs, från flera lokaler och placerat i en stor tank som kan simulera vågor. Försöken visar att sanden påverkas mycket mindre av vågorna om det växer ålgräs i den. Forskarna har också tagit prover på leriga havsbottnar, men där är effekten mindre. Det spelar dock mindre roll eftersom leriga bottnar oftast finns i fjordar och andra områden som är mindre utsatta för vågor.

Fler faktorer i fältförsök

Nästa steg blir att flytta ut från laboratoriemiljön och göra mätningar på sanderosionen vid någon utsatt strand längs kusten. Då kan andra faktorer som vattenströmmar, båttrafik, tillflöden från floder, med mera påverka erosionen.

– Det är mer komplicerat i fält, men vi har skapat realistiska stormvågor i våra försök och sjögräset har en skyddande effekt. Jag tror det kommer att visa sig även i fältförsök, säger Eduardo Infantes.

Vetenskaplig artikel: Seagrass roots strongly reduce cliff erosion rates in sandy sediments

Bild på Eduardo Infantes på en båt

Eduardo Infantes kör båt utanför Tjärnö

Kontakt: Eduardo Infantes, marinbiolog på institutionen för biologi och miljövetenskaper vid Göteborgs universitet

Telefon: 0766-22 95 67, e-post: eduardo.infantes@bioenv.gu.se

Bildtext: Ålgräsets rötter binder fast sanden i havsbottnen nära kusten. Rötterna hejdar stranderosion vilket är ännu ett argument för att bevara och restaurera ålgräsängar längs kusterna.

Foto: Pekka Tuuri

 

Olof Lönnehed
Kommunikatör
Göteborgs universitet
0766-18 69 70
olof.lonnehed@science.gu.se