Dagens arbetsliv står inför stora förändringar och utmaningar. Fortes nationella program för arbetslivsforskning ska bidra till att öka förståelsen för hur vi skapar ett välfungerande arbetsliv. Nu beviljar Forte finansiering till sju samskapande forskningsprojekt för hållbar arbetslivsutveckling. Projekten, som ska löpa under 2023–2025, finansieras med sammanlagt 34 miljoner kronor.
Samskapande är en forskningsmetod som innebär att de som berörs av forskningen är aktiva i forskningsprocessen. Det kan handla om allt ifrån att identifiera problem till att gemensamt söka lösningar och sprida kunskap om dessa. Deltagarna kan till exempel vara medarbetare, verksamheter, praktiker eller beslutsfattare.
Anna-Karin Florén, programansvarig
– Målet är att projekten ska kunna bidra med idéer och lösningar på konkreta problem i arbetslivet. För Forte är utlysningen också ett sätt att skapa möjligheter för forskare att utveckla den här typen av metoder och tillvägagångssätt, säger Anna-Karin Florén, ansvarig för Fortes nationella program för arbetslivsforskning.
Det här är första gången Forte utlyser medel för samskapande forskning inom arbetslivsområdet. Under de senaste åren har samskapande fått allt större utrymme i internationell forskning, särskilt inom hälsoområdet. Men Anna-Karin Florén tror att samskapande också, i vissa avseenden, kan ge mervärde till arbetslivsforskningen.
– Inom arbetslivsområdet finns komplexa utmaningar och problem där flera perspektiv kan öka möjligheten att nå fram. Samskapande kan vara ett verktyg för att öka forskningens träffsäkerhet och bidra till att forskningen kommer till användning – men det gäller såklart inte för all forskning i alla sammanhang, säger Anna-Karin Florén.
För att stärka lärandet kring metoden kommer Forte också att initiera nätverksaktiviteter för de projekt som beviljas medel. På så sätt vill Forte möjliggöra att kunskap och erfarenheter överförs mellan projekten.
Ska hitta nya styrformer för hemtjänsten
Marita Flisbäck, professor i sociologi vid Högskolan i Borås
Marita Flisbäck är professor i sociologi vid Högskolan i Borås. Hon är en av de sju projektledare som beviljas finansiering i utlysningen. I projektet ”Detaljstyrningens janusansikte” ska Marita och hennes kollegor studera hur styrningen av hemtjänstens kärnverksamhet påverkar det vardagliga omsorgsarbetet. Det ska studeras utifrån såväl undersköterskornas som omsorgstagarnas perspektiv.
Vad hoppas ni att projektet ska leda till?
Vi hoppas att projektet ska bidra till insikter om både detaljstyrningen och den mer tillitsbaserade styrningens möjligheter och begränsningar inom hemtjänsten. Vi vill sedan se om det går att utveckla alternativa styrformer, som på ett bättre sätt kan tillgodose såväl undersköterskornas som omsorgstagares behov. Det gäller att hitta en hållbar arbetsvardag där kompetenser kan omsättas utan att de anställda blir sjuka eller utsätts för exploatering – och som samtidigt säkerställer att omsorgstagare får sina komplexa behov tillgodosedda.
På vilket sätt kommer användarna att involveras i forskningen? Användarna är en central del av hela processen, från planeringsstadiet till slutresultat. En referensgrupp, där undersköterskor, omsorgstagare, chefer, administrativ personal och politiker ingår, har varit med om att utforma projektet. Referensgruppen kan ses som en ”garant” för att projektets syfte och genomförande har relevans för praktiker. Referensgruppen används i projektet som en arbetsgrupp, ett slags nav för återkommande diskussioner och analys.
Vi kommer också att knyta en assistent till projektet som har sin anställning i en hemtjänstgrupp. Assistenten kommer att hantera praktiska frågor och information om projektet, samt verka som en kommunikativ länk mellan forskningsprocessen och den praktiska verksamheten.
Varför är samskapande viktigt för just det här projektet?
Att projektet bygger på en samskapande forskningsprocess är en förutsättning för att utarbeta en styrform som utgår från såväl undersköterskornas som omsorgstagarnas behov och möjligheter, alltså en styrform som är organiserad underifrån.
Referensgruppen utgör en unik resurs där styrning, organisering och arbetsvillkor i hemtjänsten kan diskuteras utifrån flera olika perspektiv. De som har mandat att förändra styrningen finns representerade i gruppen – även om undersköterskornas arbetsvillkor och omsorgstagarnas behov av en god omsorg utgör projektets huvudsakliga tolkningsperspektiv. Referensgruppen är alltså en viktig förutsättning för att vi ska veta om – och hur – nya styrformer praktiskt kan realiseras.
Forte – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd är en statlig myndighet som finansierar och initierar forskning för människans och samhällets utveckling.
www.forte.se
Presskontakt:
Andreas Nilsson Telefon:
073-6524004 Epost:
andreas.nilsson@forte.se
8 september, 2023 - Forte – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd
Folkhälsan i Sverige har blivit allt bättre, men det finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället och alla har inte samma förutsättningar till en god hälsa. För att möta dessa utmaningar beviljar Forte nu 230 miljoner kronor till tio sexåriga forskningsprogram för att fördjupa kunskapen om hälsofrämjande och förebyggande insatser inom folkhälsopolitiken.
7 juni, 2023 - Forte – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd
En bra förskola gynnar barns utveckling och bidrar till psykiskt välbefinnande. De positiva effekterna är störst för barn från familjer med sämre socioekonomi eller barn som behöver särskilt stöd. Ändå visar forskning att olika typer av svårigheter och inte minst psykiska besvär ofta uppmärksammas först i skolåldern eller senare. Det visar en ny kunskapsöversikt från forskningsrådet Forte.
30 maj, 2023 - Forte – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd
Forte delar ut 120 miljoner kronor till forskare i fem sexåriga forskningssatsningar inom området arbetsliv. Målet är att få fram kunskap och lösningar för ett hållbart, hälsofrämjande och inkluderande arbetsliv.
25 maj, 2023 - Forte – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd
Forte beviljar 161 miljoner kronor till forskning för att förbättra vården och omsorgen för äldre i det svenska välfärdssystemet. Satsningen omfattar både sexåriga forskningsprogram och treåriga projekt. Forskningen kommer att pågå från i år till 2029.
Välkommen!
Vi använder förstahands- och tredjepartskakor (cookies). Vi gör det för att webbplatsen ska fungera bra och för att vi ska kunna följa upp hur den används. Du kan välja att stänga av kakor i din webbläsare.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.