Ett stort engagemang. Men också ett stort tomrum när de nya eleverna försvann lika plötsligt som de kom. Så kan en del av landsbygdsskolors erfarenheter från flyktingvågen 2015 sammanfattas enligt en studie från Göteborgs universitet. 

– I synnerhet skolor i glesbygd tog emot ett proportionerligt stort antal nya elever. De var oförberedda när de nya eleverna kom och de saknade ofta resurser. Framför allt personella resurser som utbildade lärare och särskilt lärare med rätt språkkunskaper, säger Elisabet Öhrn, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Elisabet Öhrn och hennes forskarkollegor har undersökt hur sex skolor på landsbygden hanterade mottagandet av flyktingelever. Forskarna har besökt skolorna i två omgångar. Först under mottagandet åren 2015–2016, sedan har uppföljande besök genomförts åren 2019–2020.

Ett stort engagemang
Samtliga skolor uppgav att det fanns ett starkt engagemang och att de med stöd av statliga medel mobiliserade resurser. Men det är också tydligt att de lokala förutsättningarna var avgörande för hur mottagandet fungerade.

– Vissa skolor placerade barnen i särskilda förberedelseklasser. Andra integrerade de nya eleverna direkt i ordinarie klasser. Vilken väg man valde handlade inte om pedagogiska övervägandet utan om tillgången till lärare och lokaler som gjorde det möjligt att ha separata grupper, säger Elisabet Öhrn.

På vissa skolor fanns en tanke att de nya eleverna kunde integreras snabbare i skolämnen som inte verkar så språkkrävande, som till exempel praktiskt estetiska ämnen och även matematik.

– Men det fungerade inte så. Skolorna upptäckte att alla ämnen innehåller mer begrepp och språklig förståelse än vad man tänkte.

Skolan blev central för flyktingbarnen
För flyktingarna var skolan en viktig plats.

– För de nyanlända eleverna blev skolan en stabil punkt i livet och en plats där de kunde träffa andra unga människor, säger Elisabet Öhrn.

Skolan avlastade också en del av föräldrarnas ansvar. Studien visar även att idrottsföreningar hade stor betydelse för pojkar.

– Det verkar ha varit lättare för pojkarna att komma in i idrottsverksamheter.

Flyktingarna försvann lika plötsligt som de kom
De orter som ingått i studierna blev transitorter. I vissa fall kunde elever försvinna utan förvarning från en dag till en annan och flera av skolorna hamnade då i en situation där organisationen var överdimensionerad.

– Flyktingvågen skapade ett oerhört stort engagemang. Detta är orter där man under lång tid sett människor försvinna och nu fanns det förhoppningar om att det skulle bli fler invånare i orten och fler barn i skolan. De mobiliserade resurser och lyckades hantera svåra utmaningar. Därför uppstod besvikelse, tomhet och oro när de nya eleverna försvann så plötsligt. Många säger att det blev så tomt när flyktingarna försvann.

Kriget i Ukraina har skapat en ny flyktingvåg i Europa. Enligt Migrationsverket senaste huvudscenario kommer cirka 80 000 ukrainare, varav många är i skolåldern, att komma till Sverige i år. När de tas emot av landets skolor är det viktigt att ta vara på erfarenheter från 2015.

– Vi kontaktar nu ytterligare kommuner och deras skolor för att följa upp erfarenheterna från flyktingmottagande 2015 och vad de innebär för eventuella kommande mottaganden säger Elisabet Öhrn.

Kontakt: Elisabet Öhrn, telefon: 031 – 786 2412, e-post: elisabet.ohrn@gu.se

Fakta:

  • Forskningsprojektet Utbildning och integration av unga nyanlända på landsbygden pågår under åren 2019–2022.
  • Den första delstudien, vars resultat beskrivs ovan, undersöker mottagande, undervisning och integration av nyanlända elever under åren 2015–2016 i sex högstadieskolor på landsbygden. Delar av forskningsmaterialet bygger på ett tidigare forskningsprojekt om unga på landsbygden som genomfördes när flyktingvågen interträffade.
  • Den andra delstudien bygger vidare på den första med intervjuer om mottagande och integration i ytterligare 15 landsbygdskommuner. Den studien är inte klar ännu.

Carl-Magnus Höglund
Presskontakt
0766 – 18 61 55
carl-magnus.hoglund@gu.se

Win 0392 Elisabet Öhrn Professor i Pedagogik