Begreppet introducerades i Sverige 1894 och definierades som en veckolång resa under vilken skolbarnen skulle ges möjlighet att iaktta miljöer och företeelser som de aldrig tidigare hade fått uppleva, annat än genom böcker. Skolresan presenterades som en kompletterande undervisningsmetod. De upplevelser som förmedlades under resan ansågs ge en mer bestående kunskap, samtidigt som man också skulle kunna jämföra och eventuellt korrigera sina kunskaper.

De f√∂rsta skolresorna med folkskoleklasser b√∂rjade genomf√∂ras under 1890-talet. Med t√•g, √•ngb√•t eller till fots reste folkskoleklasserna runt i de svenska landskapen. De bes√∂kte fabriker och verkst√§der, natursk√∂na utsiktsplatser och historiska minnesm√§rken. Skolreseverksamheten fr√§mjades av Sveriges allm√§nna folkskoll√§rarf√∂rening, i samarbete med Svenska Turistf√∂reningen. √Ąven staten bidrog till att underl√§tta resorna genom att subventionera SJ:s biljettpriser.

I avhandlingen studeras de åtgärder som vidtogs av folkskollärarföreningen och STF i syfte att underlätta genomförandet av skolresor. Här beskrivs också skolresornas syften och deras innehåll. Under 1900-talet kom alla former av resor med folkskolebarn att kallas för skolresor. Detta oavsett om de företogs under en eller flera dagar. Folkskollärarna framhävde skolresornas betydelse för folkskolans geografiundervisning. De ansågs även främja skolbarnens fysiska och hygieniska fostran, samt medverka till att stärka skolbarnens kärlek till fosterlandet.

I avhandlingen studeras också framväxten av skolresor i förhållande till den parallella utvecklingen av turism och friluftsliv. Skolresorna är ett exempel på hur ett organiserat natur- och kulturmöte utvecklades inom skolväsendet. Mötet med Sveriges natur och arbetsliv ansågs bland annat bidra till att motivera skolbarnen till att gå ut i arbetslivet efter avslutad skolgång.

Petra Rantatalo är uppvuxen i Boden.

Fredagen den 6 december försvarar Petra Rantatalo, institutionen för historiska studier, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Den resande eleven: Folkskolans skolreserörelse 1890-1940.
Disputationen äger rum kl. 10.15 i HUM-huset, hörsal E.
Fakultetsopponent är docent Jacob Christensson, institutionen för idé- och lärdomshistoria, Lunds universitet.

Petra Rantatalo nås på:
Tel: 090-786 97 34
E-post: petra.rantatalo@histstud.umu.se