Hur det fria skolvalet genomförs kan skilja sig stort mellan olika kommuner och både aktiva och passiva föräldrar kan missgynnas. Besluten fattas oftast av enskilda tjänstepersoner. Nu får forskaren Hanna Sjögren finansiering från Vetenskapsrådet för att undersöka alla kommuner i Sverige.

Kommunerna tog över huvudmannaskapet för skolorna på 90-talet och sedan dess har föräldrar haft möjlighet att välja skola till sina barn när de ska gå från förskola till grundskola. Till grund för besluten ligger skollagen. Varje kommun får sedan besluta vad som ska gälla i fråga om urvalskriterier, närhetsprincip, upptagningsområde, syskonförtur och lottning. Hanna Sjögren, biträdande lektor vid Institutionen för barndom, utbildning och samhälle, har undersökt två kommuners hantering av skolvalet i en ny pilotstudie. I måndags tilldelades hon, tillsammans med Sara Carlbaum vid Umeå universitet, 5,3 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att undersöka samtliga kommuner.

– Decentraliseringen som har skett gör att det finns potentiellt sett 290 olika varianter att göra skolvalet på. Det gör det antagligen inte men vi vet att det varierar. Forskningen vet väldigt lite om det här, vi skulle behöva veta mer, säger Hanna Sjögren.

Måste skapa fler platser
Pilotstudien visar att skolvalet kan gynna eller missgynna såväl aktiva väljare som passiva. I undersökningen nämner Hanna Sjögren som exempel elever som kan se skolan från sin balkong men inte får plats. Skolan kan bli full med elever vars föräldrar aktivt har sökt sig just dit. Det kan i sin tur leda till att en rektor plötsligt får i uppdrag att skapa fler platser.

Det som aktiva föräldrar gör drabbar inte nödvändigtvis de själva men deras val kan drabba inaktiva väljare som kan få en skola långt bort och därmed svårare vardagslogistik. Tjänstepersonerna på kommunen drabbas också i form av merarbete.

– Om man har mycket kunskap kan man i vissa fall manipulera valsystemet genom att välja på ett strategiskt sätt snarare än sina verkliga preferenser. Det kan också vara att man får plats på en friskola men inte kommunicerar det till kommunen som måste förse platser till alla. Det blir ett logistiskt pussel även för kommunen.

Balans viktigt
Kommunerna har dessutom två stora ansvarstaganden som står emot varandra. De ska verka för likvärdighet, att det inte finns skillnader mellan skolor, och att föräldrar ska få inflytande var deras barn ska gå i skola.

– Effekterna som skolvalet har fått har lett till mer segregering och ökad ojämlikhet. De här två sakerna är inte förenliga så hur balanserar man de två målen med skolplacering? Vi vill titta på hur den inbyggda konflikten hanteras och vilka konsekvenser det får.

– För kommunerna som deltog i studien med var det ingen politisk fråga, ansvaret låg framför allt på tjänstepersonernas bord. I slutändan har det stor påverkan på individ och samhälle. Hur vi organiserar skolan är en väldigt fundamental samhällsfråga, säger Hanna Sjögren.

Om studien:
Pilotstudien bygger på intervjuer med tre politiker och två tjänstepersoner från två mellanstora svenska kommuner med olika utformning på skolval och olika politisk majoritet. Den har publicerats i Scandinavian Journal of Educational Research.

Vetenskapsrådet tilldelade i måndags Hanna Sjögren och Sara Carlbaum, Umeå universitet, 5 276 067 kronor för att genomföra ett projekt där de undersöker alla 290 kommuner i Sverige. Tre delstudier genomförs: en nationell kartläggning; kvalitativa intervjuer; och fördjupande etnografiska fallstudier. För att analysera resultaten används teorier om tjänstemäns handlingsutrymme som synliggör de konflikter och dilemman som uppstår när kommuner genomför grundskoleplaceringar genom skolval.

Kontaktuppgifter:
Mail: hanna.sjogren@mau.se
Telefon: 040-665 80 49

        ————————————————————————-

        Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

        Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering.

        Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

        Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

        Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

        Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

        Malmö universitet i siffror:

        • Grundat 1998
        • 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
        • 24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
        • 2 093 anställda
        • 430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
        • 100 program och 350 kurser

        Presskontakt:
        Marc Malmqvist
        Epost:
        marc.malmqvist@mau.se