Enligt Skolverket ska skönlitteratur användas i engelskundervisningen på gymnasiet. Men hur den kan användas och varför är inte tydligt. En ny avhandling vid Göteborgs universitet visar att det finns ett stort eget tolkningsutrymme för lärarna och att skönlitteraturens roll inte är begränsad till språkinlärning och övning av läsförståelse.

11 procent av alla svenska gymnasielärare i ämnet engelska svarade på en enkät 2019, där det framkommer att skönlitteraturen främst används för att utveckla läsförståelse, samt till viss del som språkinlärningsverktyg. Båda dessa mål är med i ämnesplanen, även om de inte är direkt kopplade till just skönlitteratur.

Enkätresultaten visar däremot hur skönlitteraturen kan användas av en massa andra orsaker i engelskundervisningen.

– Lärare använder skönlitteraturen för att till exempel utveckla elevernas förmåga att analysera litteratur och även deras kritiska tänkande. Mål som inte är tydligt uttryckta i ämnesplanen, säger Catharina Wolcott.

För att få en större förståelse för hur skönlitteraturen används genomförde hon djupintervjuer med ett urval av de lärare som svarat på enkäten.

– Intervjuerna visar att lärare i engelska på gymnasiet, utöver de generella målen som fokuserar på språk, tenderar att basera sin användning av skönlitteraturen på sina egna antaganden och övertygelser, vad man brukar kalla för ”teachers’ beliefs”.

Skönlitteraturens roll i undervisningen
Vissa av de intervjuade lärarna pekar på litteraturens viktiga roll i demokratiuppdraget, genom att eleverna får chansen att leva sig in i andra människors livssituationer, medan andra pekar på litterära vinster.

– Ett antal av lärarna använder skönlitteraturen för att behandla en kombination av områden – allt från språk och kultur till sociala omständigheter, kommunikativ språkinlärning, kritiskt tänkande, litterär analys och demokratiuppdraget, medan andra mest fokuserar på språkinlärning och läsförståelse.

Studien visar också att texterna som lärarna väljer kan variera stort; allt från Shakespeare till Tolkien används när det gäller äldre texter.

– Sammantaget visar studien att det vore motiverat med en nationell debatt kring skönlitteraturens roll och användning i engelskundervisningen, säger Catharina Wolcott.

Avhandlingen The Role of Literary Texts in Swedish Upper Secondary EFL Education: The Teacher Perspective försvaras vid en disputation den 29 september, klockan 10.00 i sal J330 på Humanisten i Göteborg.

Länk till avhandlingen: https://hdl.handle.net/2077/77387

Kontakt:
Catharina Wolcott, tel: 0702-55 23 30, e-post: catharina.wolcott@sprak.gu.se eller catharina.wolcott@his.se (Högskolan i Skövde)

Johanna Hillgren
Kommunikatör, Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Tel: 0766-18 1068
E-post: johanna.hillgren@gu.se