Personer som bryter mot gemensamma sociala normer finns överallt omkring oss. Det kan vara personen som pratar för högt pÄ biblioteket eller som inte bÀr munskydd i kollektivtrafiken under rusningstid. Men hur reagerar den som ser en normbrytare? Det Àr fokuset i en ny stor internationell studie publicerad i Nature Communications med forskaren Kimmo Eriksson vid Stockholms universitet och 107 andra internationella forskare.

Forskarna har, genom att samla in svar frÄn över 20 000 deltagare frÄn 57 lÀnder, tittat nÀrmare pÄ hur mÀnniskor ser pÄ olika normbrott sÄsom att lyssna pÄ musik i hörlurar pÄ en begravning eller att ta för mycket av en resurs som en hel grupp delar pÄ. Deltagarna fick bedöma hur lÀmpliga de anser att olika alternativ Àr för att bemöta en sÄdan normbrytare. Alternativen som gÄtt att vÀlja mellan Àr konfrontation, skvaller, utstötning (att undvika normbrytaren) eller att inte göra nÄgonting.

– VĂ„ra resultat visar pĂ„ bĂ„de likheter och skillnader mellan lĂ€nder. I de flesta lĂ€nderna sĂ„g vi att för lĂ€ttare avvikelser frĂ„n gemensamma sociala normer bedömdes det som lĂ€mpligast att inte reagera alls. Men för allvarligare övertrĂ€delser sĂ„g vi en slĂ„ende skillnad mellan olika lĂ€nder i hur man förvĂ€ntas agera, sĂ€ger Kimmo Eriksson, forskare vid Stockholms universitet och den som lett studien.

Fysisk konfrontation (till exempel en knuff) och utstötning sÄgs i högre utstrÀckning som lÀmpliga ÄtgÀrder i lÀnder som utmÀrks av lÄg medianinkomst, lÄg jÀmlikhet mellan könen och en otillÄtande syn pÄ homosexualitet, abort och skilsmÀssa. Algeriet och Indonesien Àr exempel pÄ lÀnder dÀr fysisk konfrontation och utstötning bedömdes som sÀrskilt lÀmpligt. Skvaller bedömdes istÀllet som sÀrskilt olÀmpligt.

I lÀnder som Sverige och Finland var det tvÀrtom skvaller som sÄgs som lÀmpligt, medan fysisk konfrontation och utstötning bedömdes som olÀmpliga ÄtgÀrder mot normbrytare.

– Det Ă€r viktigt att vara medveten om de hĂ€r skillnaderna nĂ€r vi befinner oss i andra kulturella sammanhang. Om du Ă€r van vid att kunna prata fritt om nĂ€r nĂ„gon har betett sig felaktigt kan du i en annan kulturell kontext sjĂ€lv komma att betraktas som normbrytare, sĂ€ger Kimmo Eriksson.

Studien fokuserar pÄ skillnader i sanktioner mot normbrytare utifrÄn hur det ser ut idag. Men forskarna menar att de hÀr normerna sannolikt sÄg annorlunda ut förr i tiden och kommer att fortsÀtta att förÀndras.

– Det finns globala trender dĂ€r ökat ekonomiskt vĂ€lstĂ„nd tycks leda till specifika skiften i kulturella vĂ€rderingar, bland annat i synen pĂ„ könen och pĂ„ individers frihet att uttrycka sig och förverkliga sig sjĂ€lva. En tolkning av vĂ„ra resultat Ă€r att samma skifte för med sig att uttryck som skvaller ses som en allt mer lĂ€mplig respons gentemot normbrytare, samtidigt som det ses som mindre lĂ€mpligt att inkrĂ€kta pĂ„ andras frihet genom konfrontation och utstötning, sĂ€ger Pontus Strimling som forskar om normförĂ€ndring vid Institutet för framtidsstudier.

Men kan skvaller verkligen fungera lika bra som konfrontation nÀr det gÀller att begrÀnsa normbrott? Den frÄgan ger inte den hÀr studien svar pÄ.

– Men det finns andra experimentella studier som tyder pĂ„ att skvaller kan vara minst lika effektivt som direkta sanktioner för att upprĂ€tthĂ„lla normer givet att potentiella normbrytare Ă€r medvetna om att de kan bryta mot en norm och att det dĂ„ kommer att skvallras om dem, sĂ€ger Per Andersson, forskare vid Linköpings Universitet som samlat data för den svenska delen av studien.

– NĂ€r du skvallrar gör du ocksĂ„ andra mĂ€nniskor Ă€n normbrytaren medvetna om vad du anser att normen ska vara och det fyller sannolikt en viktig funktion för hur sociala normer etableras, pĂ„pekar Pontus Strimling

NÀsta steg i arbetet blir nu att koppla samman olika svar pÄ normbrott med emotionella reaktioner pÄ normbrottet.

LÀnk till studien: https://www.nature.com/articles/s41467-021-21602-9

Kontakt:

Kimmo Eriksson, Stockholms universitet
E-post: kieri@ark.su.se 
Telefon: 070 376 7451

Pontus Strimling, Institutet för framtidsstudier
E-post: pontus.strimling@iffs.se 
Telefon: 073 375 1862

Stockholms universitet bidrar till det hÄllbara demokratiska samhÀllets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande. 

Prenumerera pÄ universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev

Presskontakt:
PresstjÀnsten
Telefon:
08-16 40 90
Epost:
press@su.se