Småbruk och gårdar med idisslande djur är förknippade med mer varierade landskap som bidrar till ekosystemtjänster jämfört med närliggande gårdar som har specialiserat sig på växtodling. Det visar en analys av bland annat Jordbruksverkets databas över stödberättigande jordbruksmark på svenska gårdar.

– Vi behöver hitta sätt att främja gårdar och jordbruksmetoder som bidrar till ekosystemtjänster från jordbrukslandskapet samtidigt som resursanvändning och negativ miljöpåverkan begränsas” säger Johan Karlsson, som har varit huvudansvarig för studien inom ramen för sitt doktorsarbete vid SLU.

Idisslande djur som nötkreatur och får kan bidra till ett jordbrukslandskap med gräsmarker och andra landskapselement där den biologiska mångfalden är stor. Sådana landskap ger många ekosystemtjänster, bland annat för att pollinerande insekter trivs där och för att miljöerna är bra boplatser för naturliga fiender till skadedjur. Dessutom är miljöerna vackra och en del av vårt kulturarv och kan utgöra värdefulla rekreationsområden.

Över tid har Sveriges gårdar i rask takt blivit färre och större och de idisslande djuren har alltmer koncentrerats till skogsbygderna, medan de bördiga slättbygderna nu domineras av spannmålsodling. Dessutom har det blivit alltmer tydligt att vi måste minska vår konsumtion av kött och mjölk för att hålla oss inom de ”planetära gränserna”. Men vad händer med den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna när idisslarna försvinner från vissa gårdar och koncentreras på andra?

Hur skiljer sig ekosystemtjänster mellan olika gårdar?

Johan Karlsson, doktorand vid SLU:s institution för energi och teknik, undersöker om och hur animaliska livsmedel kan vara en del av hållbara livsmedelssystem i Sverige.

– I en ny studie har vi undersökt hur nivån på olika indikatorer för ekosystemtjänster skiljer sig mellan olika slags gårdar i närheten av varandra. Vi utgick från tillgänglig data, som till exempel Jordbruksverkets blockdatabas över stödberättigande jordbruksmark och andra kartmaterial, för att beräkna de här indikatorerna på 70 procent av alla svenska gårdar och relaterade dem till vilken typ gård det rör sig om, gårdens storlek och djurtäthet. Detta är oss veterligen första gången den här typen av kartläggning av ekosystemtjänster har gjorts på ett så stort urval av svenska gårdar, berättar Johan.

Nötkreatur och får ger mer varierade landskap

Studien visade att småbruk och gårdar med nötkreatur och får var förknippade med mer varierade landskap, fler småskaliga livsmiljöer för pollinatörer och naturliga fiender till skadedjur, mer naturbetesmarker samt bättre växtföljder jämfört med närliggande gårdar som specialiserat sig på växtodling. Dessa skillnader var som störst i de spannmålsdominerade slättbygderna. Gårdar specialiserade på grisar och fjäderfä var å andra sidan förknippade med mindre varierade landskap och sämre växtföljder än växtodlingsgårdarna.

– Småbruk och gårdar i mindre produktiva regioner upprätthåller de varierade jordbrukslandskapen och de ekosystemtjänster som förknippas med dessa landskap. Resultaten visade också att naturbetesmarker har fler besökare och i större utsträckning befinner sig inom rekreations- eller naturskyddsområden än annan typ av jordbruksmark, säger Johan.

Mer forskning kring hur vi gynnar ekosystemtjänster behövs

Forskningsresultaten tyder på att strävandena att minska produktionen av nötkött och mjölk rymmer en potentiell målkonflikt, mellan att minska jordbrukets miljöpåverkan och resursanvändning och att bevara jordbrukslandskapets biologiska mångfald och relaterade ekosystemtjänster.

– Men orsakssambanden är fortfarande oklara och även om gårdar med idisslande djur i genomsnitt föll bättre ut än växtodlingsgårdar gällde detta långt ifrån alla gårdar. Vi kunde också se en mättnadseffekt där ökad djurtäthet bortom ungefär en djurenhet per hektar inte ledde till bättre värden på indikatorerna. Vi behöver hitta sätt att stödja gårdar och jordbruksmetoder som bidrar till ekosystemtjänster från jordbrukslandskapet, och samtidigt begränsar deras resursanvändning och negativa miljöpåverkan, avslutar Johan.

Resultaten publicerades nyligen i tidskriften Ambio. Studien ingick även i Johan Karlssons doktorsavhandling, som han försvarade den 21 april 2022. En populärt skriven sammanfattning på svenska av hela avhandlingsarbetet finns på s. 107-109 i avhandlingen.

Kontaktperson

Johan Karlsson
Institutionen för energi och teknik
Sveriges lantbruksuniversitet
johan.o.karlsson@slu.se, 073-957 84 51
https://www.slu.se/cv/johan-karlsson/

Mer information

Artikeln i Ambio
Karlsson, J.O., Tidåker, P. & Röös, E. Smaller farm size and ruminant animals are associated with increased supply of non-provisioning ecosystem services. Ambio (2022). https://doi.org/10.1007/s13280-022-01726-y

Studien är en del av projektet ”Den mångfunktionella mjölkgården: Indikatorer och verktyg för ekosystemtjänster och biodiversitet” som är en del av forskningsprogrammet ”Hållbar produktion och konsumtion av mjölk”. Programmet finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning och koordineras av SLU Future Food.

Johan Karlssons doktorsavhandling
https://pub.epsilon.slu.se/27491/

Pressbild

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Klicka för högupplöst bild. Fotograf ska anges.)

Nötkreatur på naturbete i Morga hage utanför Uppsala, där betesmarken tydligt främjar friluftslivet i området. Foto: Johan Karlsson

Presskontakt:
David Stephansson
Telefon:
018-67 14 92
Epost:
David.Stephansson@slu.se