– De verkar finnas i alla åldersgrupper – och särskrivningar är det de ogillar allra mest, säger Anna Heuman, doktorand vid Örebro universitet.
Hon har skrivit en avhandling om språkpoliser i sociala medier. Forskningen visar att man riskerar att inte bli tagen på allvar om man inte kan stava korrekt.

– De som inte stavar korrekt kallas inte sällan för barnsliga, dumma eller slarviga. Resultaten understryker att traditionella språkkunskaper fortfarande spelar stor roll, säger Anna Heuman.

Hon har analyserat hur människor ser på rätt och fel i svenska språket. Hon har följt diskussioner i bloggar, på Twitter och i Jodel. Jodel riktar sig främst till yngre människor och studenter. Även här, trots att det är ett informellt medium för unga, accepterar användarna inte stavfel.

– Det finns en tydlig rättningskultur även här. Stavfel accepteras inte om man ska vara en del av gemenskapen.

Majoriteten av deltagarna i de diskussioner hon har följt i de olika sociala medierna försvarar standardspråket och reagerar på många avvikelser men framför allt på särskrivningar.

– Det går emot en ganska vanlig uppfattning om att sociala medier skulle förflacka språket och att ungdomar inte bryr sig om hur de uttrycker sig, säger Anna Heuman.

En person som särskriver kan räkna med att bemötas både elakt och nedsättande. I Jodel gör man till exempel mellanrummet i särskrivningen oerhört långt. Det är vanligt att andra upprepar felstavningen.

– Det är så banalt, ett mellanslag mellan två ord, och ändå så viktigt för så många. Vi fostras till en stark tro att man stavar på ett sätt och följer man den tron kanske man tycker att andra ska rättas in i ledet också.

Dessutom påpekas ett fel inte en gång utan många gånger av flera olika användare.

– Tänk dig att det händer i ett samtal. Någon säger något fel i en konversation och tio personer påpekar sedan samma sak. Det skulle kännas oerhört märkligt men i sociala medier är det precis det som händer, säger Anna Heuman.

Ämnet som diskuteras verkar inte heller spela någon roll. Även i känsligare trådar där deltagare ber om råd och stöd förekommer samma rättningskultur.

– Det gällde även bloggarna jag undersökte. En livsstilsbloggare fick mycket kritik från sina följare för att hon inte skrev enligt normen.

Resultaten förvånar inte Anna Heuman men samtidigt berättar hon att det finns en större acceptans för variation bland språkvetare.

– Man skulle så klart kunna önska sig en högre acceptans för variation i stavning, men mina resultat tyder på att denna acceptans inte finns överallt. Även om det givetvis finns människor som försöker öka acceptansen, säger Anna Heuman.

För mer information kontakta Anna Heuman:

anna.heuman@oru.se

070 491 52 55

Högupplösta bilder på Anna Heuman:

Anna Heuman