Viktnedgång, ökad smärta, oro och frustration. Besöksförbud och restriktioner inom äldreomsorg och sjukvård under pandemin påverkar både patienter och anhöriga negativt. Det visar en ny studie från Örebro universitet.

Karin Hugelius, ambulanssjuksköterska och forskare inom krishantering och katastrofmedicin vid Örebro universitet har tillsammans med forskare från Japan granskat 17 studier från olika länder som handlar om konsekvenser av de besöksrestriktioner som införts inom äldreomsorg och sjukvård under Covid 19-pandemin.

– Vi blev förvånade över att det redan finns så pass många studier som tittar på detta. Det blev också tydligt att besöksrestriktioner har väldigt många biverkningar som både drabbar patienter och de anhöriga – och som också påverkar dem som jobbar inom sjukvård och äldreomsorg, berättar Karin Hugelius.

Viktnedgång, smärta och oro

Det handlar både om fysiska biverkningar, som att till exempel äldre går ned i vikt under den period de inte får träffa anhöriga eller att patienter efter en operation upplever mer smärta.

– Vi kunde också se att oro, frustration och ångest ökar, både hos patienten och de anhöriga. Om till exempel ett barn är sjukt och bara den ena föräldern kan delta i vården så påverkar det hela familjens relationer negativt.

För sjukvårdspersonalen innebär besöksförbud och restriktioner en utmaning eftersom de behöver lägga mer tid på att hålla de anhöriga informerade om vad som händer.

– Vi såg till exempel att det kan uppstå konflikt när sjukvården vill avsluta en livsuppehållande behandling och de anhöriga inte har varit med och träffat sin sjuka familjemedlem. Då finns en risk att den anhöriga upplever att vården inte har fungerat tillräckligt bra, säger Karin Hugelius.

Viktigt att hitta praktiska lösningar

Forskarna drar slutsatsen att det är viktigt att göra medvetna och kalkylerade bedömningar innan man inför besöksrestriktioner eller besöksförbud.

– Besöksrestriktioner har funnits länge inom sjukvården, men det finns egentligen få studier som visar vilken effekt det har på smittspridningen. Här behövs mer forskning, säger Karin Hugelius.

Och även om det är rimligt att anta att besöksrestriktioner fyller en funktion för att begränsa smittspridning, menar hon att det är viktigt att var medveten om konsekvenserna, som dessutom kan bli långvariga.

– Jag hoppas att både beslutsfattare och de som jobbar inom vården försöker hitta praktiska lösningar för att hålla ihop familjer, även under pandemin. Det kan till exempel handla om att använda digitala verktyg eller om att möjliggöra att personliga möten genomförs under smittsäkra förhållanden, säger Karin Hugelius.

Studien har publicerats i International Journal of Nursing Studies.

 Läs artikeln på Örebro universitets hemsida.

Kontakt: Karin Hugelius: karin.hugelius@oru.se, 070-219 59 35

Högupplöst bild att ladda ned: https://orubox.box.com/s/vh3dxkj0v7v3sue6972yn2n1edcyhsbw

Karin Hugelius: karin.hugelius@oru.se, 070-219 59 35