Forskare har lÀnge uppmÀrksammat en antikosmisk och antikroppslig attityd i gnosticismen, Àven om hÀr finns stora variationer. Hermetismen dÀremot har utpekats som mer positiv gentemot kosmos. Genom att i detalj studera de tvÄ hermetiska texterna och jÀmföra dem med gnostiska visar Peste att bÄda traditioner innehÄller en likartad förkastning av materiella symboler och ett bejakande av en andlig högre verklighet. De tvÄ hermetiska texterna och flera gnostiska traditioner innehÄller en idé om en gudomlig urmÀnniska som Àr ett barn till Gud och en förebild för mÀnniskan pÄ jorden.

Det fanns andra samtida traditioner, som rĂ€knas till den senare platonismen, dĂ€r mĂ€nniskan förestĂ€lldes ha ett gudomligt inre jag. SĂ€llan framstĂ€lls dock dĂ€r mĂ€nsklig kroppsform och kĂ€nsloliv som gudomliga pĂ„ samma sĂ€tt som i gnostiska och i vissa hermetiska traditioner. Symboler frĂ„n det vĂ€rldsliga livet anvĂ€nds i ovanligt stor omfattning i gnostiska texter för att beskriva den gudomliga vĂ€rlden. Även de mer negativa gnostiska texterna hĂ€vdar att vĂ€rlden innehĂ„ller ett gudomligt mönster. Dessa omstĂ€ndigheter leder till att vi mĂ„ste ifrĂ„gasĂ€tta förestĂ€llningen om gnostikerna som starkt negativa till allt vĂ€rldsligt.

Tidigare forskning har ofta fokuserat pÄ hur religiösa traditioner i den berörda kulturen uppstod och utvecklades, medan Pestes avhandling snarare fokuserar pÄ de inre relationerna i kÀllorna och jÀmför dessa. Avhandlingen avslutas med ett försök att lokalisera ett socialt sammanhang för de tvÄ hermetiska texterna. Den mest naturliga förklaringen Àr det romerska Egypten, troligen större stÀder som Alexandria och Hermopolis, dÀr olika kulturströmningar kunde mötas.

De tvÄ texterna Àr dock inte tillförlitliga i sin historiska information, men innehÄller ÀndÄ en uppfattning om hur man kan leva för att uppnÄ den efterstrÀvansvÀrda insikten om Gud. Framför allt handlar de om en religiös lÀrare som samlar en skara elever kring sig. Eleverna lÀser böcker pÄ egen hand och instrueras av sin lÀrare för att successivt börja förstÄ den andliga verkligheten. Slutligen kommer upplysningen och dÄ tycks idealet vara att eleven sjÀlv skall bli lÀrare. Det verkar Àven som att man sjöng hymner tillsammans och bad böner. Dessa förhÄllanden gÄr att finna i andra samtida rörelser, vilket pekar pÄ möjligheten att bilden i de hermetiska texterna Àr fullt rimlig. Vidare finns antydningar i vissa kÀllor som tycks behandla anhÀngare av hermetismen och dessa pekar Ät samma hÄll.

Avhandlingens titel: The Poimandres Group in Corpus Hermeticum. Myth, Mysticism and Gnosis in Late Antiquity.
Disputationen Àger rum fredagen den 1 mars 2002 kl 10
Opponent: professor Einar Thomassen, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, NÀrmare upplysningar kan fÄs av Jonathan Peste, tel 031-773 5315,
e-post: jonathan.peste@rel.gu.se

Presskontakt:

Ulrika Lundin

Telefon:

031-786 6705

Mobil:

070-775 8851