Den nationella studien leds av forskaren Anders Gustafsson vid Karlstads universitet i samarbete med stiftelsen Marknadstekniskt centrum, MTC, i utvecklingsprojektet Morgondagens tjÀnster.
För att mÀta befolkningens teknikmognad har forskarna anvÀnt sig av en metod utvecklad av professor A. Parasuraman vid University of Miami och Charles Colby, vd för Rockbridge Associates i USA. Metoden bestÄr av ett index dÀr man mÀter mÀnniskors attityder i fyra dimensioner: optimism, innovationsbenÀgenhet, obehag och osÀkerhet. Det som mÀts i dimensionen optimism handlar om hur vi tror att vÄr vardag kommer att förenklas av den nya tekniken. I dimensionen innovationsbenÀgenhet mÀts hur snabba vi Àr att ta till oss den nya tekniken. Inom dimensionen obehag mÀts det obehag som vi kÀnner inför att inte riktigt kunna styra över den nya tekniken. OsÀkerhetsdimensionen mÀter vÄr misstro och skepticism inför den nya tekniken.
De tvÄ första dimensionerna bidrar till att vi vill ta till oss ny teknik medan de tvÄ sista dimensionerna verkar hÀmmande.
JĂ€mförbara mĂ€tningar har tidigare genomförts i USA och i Ăsterrike. Vid en jĂ€mförelse visar det sig att Sverige har en större andel individer som snabbt tar till sig den nya tekniken, sĂ„ kallade utforskare. Men hĂ€r finns ocksĂ„ en större andel mĂ€nniskor som Ă€r skeptiska till den nya tekniken och fler som Ă€r sena att ta till sig ny teknik, sĂ„ kallade efterslĂ€ntrare.
â Det som kan sĂ€gas kĂ€nneteckna svensken Ă€r att vi inte Ă€r rĂ€dda för den nya tekniken, men vi Ă€r mer skeptiska. Vi tror inte att ny teknik kommer att bidra till ett bĂ€ttre liv, i alla fall inte i lika hög utstrĂ€ckning som amerikanen eller österrikaren, sĂ€ger Anders Gustafsson.
Forskarna har funnit ganska stora demografiska skillnader mellan individer med hög teknikmognad och individer med lÄg teknikmognad. Generellt sett Àr de som har hög teknikmognad yngre, mer vÀlutbildade, har ofta teknisk utbildning och Àr mÀn. EfterslÀntrarna finns pÄ mindre orter, de har lÀgre inkomster och lÀgre utbildning.
Kvinnor Àr generellt sett lÄngsammare pÄ att ta till sig ny teknik Àn mÀn.
â Resultaten visar att Sverige borde fungera bra som testmarknad för nya produkter eftersom vi har en stor andel utforskare, det vill sĂ€ga anvĂ€ndare som aktivt söker nyheter och Ă€r nyfikna pĂ„ ny teknik, sĂ€ger Anders Gustafsson.
Han anser dock att det Àr lite oroande att landet Àven har en sÄ pass stor grupp efterslÀntrare, mÀnniskor som Àr ovilliga att prova och anvÀnda ny teknik. Det Àr nÄgot samhÀllsutvecklare och myndigheter mÄste ha i Ätanke.
Indexet för att mÀta teknikmognad kan anvÀndas nÀr man vill kunna förutsÀga i vilket land som ny teknik kommer att slÄ igenom först och för att bedöma och jÀmföra mottagligheten för ny teknik mellan olika kundgrupper och lÀnder. MÀtmetoden kan hjÀlpa företag att förstÄ hur de ska kommunicera för att kunderna ska ta till sig ny teknik. Utvecklare kan fÄ ökad förstÄelse hur ny teknik mÄste anpassas till olika kundgrupper. Man kan ocksÄ identifiera vilka grupper av mÀnniskor som Àr lÀmpliga för att hjÀlpa företag att prova ut den nya tekniken i testpaneler.
Studien omfattar 1 004 svenska medborgare i Äldrarna 18 Är och uppÄt och innehÄller 51 procent kvinnor och 49 procent mÀn. Den kan alltsÄ sÀgas vara representativ för Sveriges befolkning. Begreppet teknikmognad handlar om mÀnniskors möjlighet och vilja att ta till sig och anvÀnda ny teknik. Det Àr inte ett mÄtt pÄ kompetens eller intelligens.