Tålmodiga personer löper lägre risk att dö innan de fyllt 65 år och drabbas i genomsnitt av färre sjukhusinläggningar och diagnoser under sina vuxna liv än mer otåliga individer. Det visar en avhandling från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, som analyserat ett unikt datamaterial där tusentals svenskar följts från 13-årsåldern in i pensionärslivet.

Vilket skulle du helst vilja ha: 100 kronor nu eller 1 000 kronor om fem år? Det var en av många frågor som 1966 ställdes till 13 000 ungdomar i 12–13-årsåldern i en unik undersökning där personerna följts genom livet ända fram till i dag. Hur du svarar på frågan säger något om dina tidspreferenser, alltså hur du värderar nuet i förhållande till framtiden.

– Det finns egentligen inget bra eller dåligt alternativ, utan det handlar bara om vilka preferenser man har – föredrar man att få något nu eller att vänta på en större belöning senare, säger Lisa Norrgren, som i sin avhandling i nationalekonomi undersöker sambandet mellan tidspreferenser, utbildning, hälsa och död.

20 procents större chans att bli 65

Hennes resultat visar att de tålmodiga ungdomarna, som valde att få 1 000 kronor om fem år, har mellan 17 och 21 procents större chans att överleva sin 65-årsdag än sina mer otåliga klasskamrater. De läggs också in på sjukhus mer sällan, får färre diagnoser som vuxna och diagnostiseras i lägre grad med så kallade livsstilssjukdomar.

– När jag undersöker om andra faktorer kan förklara skillnaden mellan grupperna – som kön, månad personerna är födda, ålder på pappan och mamman, föräldrarnas inkomst, föräldrarnas utbildning, skolfrånvaro, föräldrarnas mortalitet, barnens kognitiva förmåga, kommun, utbildning – så gör det ingen större skillnad. Tidspreferenserna kvarstår som en viktig och stabil faktor, säger Lisa Norrgren.

Mer benägna att investera i sin framtida hälsa

En förklaring till resultatet är att personer som väljer alternativet att få 1 000 kronor om fem år har en låg så kallad diskonteringsränta, alltså att de tycker att omedelbara och framtida betalningar är ungefär lika värdefulla, vilket gör dem mer sannolika att investera i en bättre framtida hälsa. En person med hög diskonteringsränta tycker däremot att omedelbara utfall är mycket mer värdefulla än framtida. Det finns tidigare forskningsresultat som visar att tidspreferenser spelar roll för sådant som rökning eller fetma, men den här typen av långsiktig undersökning över hela livet är unik.

– Att dö före 65 är ett väldigt allvarligt utfall, man försvinner långt innan både man själv och ens närstående sannolikt räknat med. För att kunna tackla vissa folkhälsoproblem kan man behöva ta hänsyn till att otåliga personer är mer utsatta för hälsorisker och skapa system som fokuserar på kostnader och belöningar i dag i stället för långt fram i tiden. Ett exempel är etiketterna på tobakspaketen som främst handlar om cancerrisken – kanske skulle det vara bättre att framhålla dålig andedräkt eller att det är dyrt att röka, säger Lisa Norrgren.

Vad det är som gör att vissa personer fokuserar mer på sitt framtida jag, eller om man kan lära sig att bli mer tålmodig är inte helt klarlagt, enligt Lisa Norrgren.

– I en annan studie i avhandlingen ser vi att det finns ett samband mellan barnens och mödrarnas tidspreferenser, men jag kan inte säga om det är genetiskt eller om man socialiseras in i det.

Lisa Norrgren disputerade den 11 februari 2022 på avhandlingen “Carpe Diem or Seize your Health? The Economics of Time Preferences, Health, and Education”

Kontakt:

Lisa Norrgren, doktorand, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, 0722-97 05 87, lisa.norrgren@economics.gu.se


Fakta: Stockholm Birth Cohort

Avhandlingen utgår till stor del från ”Stockholm Birth Cohort”, som är ett unikt datamaterial där 15 000 ungdomar (varav 13 000 svarade på frågan om tidspreferenser) i 13-årsåldern 1966 intervjuades och genomgick olika tester. Individerna följdes sedan över decennierna ända fram till i dag. Under 1980-talet uppstod en intensiv debatt om databasens etiska grunder, vilket ledde till att den förstördes. Beslutet omvärderades under 1990-talet och informationen kunde då återskapas. Datamaterialet används i dag av forskare inom olika discipliner, med starka säkerhetsrutiner.

Lars Magnusson, kommunikatör, Institutionen för nationalekonomi med statistik
Telefon: 0766-18 13 49