Just nu finns ett stort internationellt intresse för svensk gotik. Yvonne Leffler, professor i litteratur vid Göteborgs universitet, är aktuell med en monografi i ämnet. Genom att fokusera på betydelsen av landskap och genus i svenska skräckberättelser ser hon tydliga speglingar av den oro och ångest som finns i vårt samhälle.

I boken Swedish Gothic: Landscapes of Untamed Nature fokuserar Yvonne Leffler på den svenska gotikens särskiljande drag i förhållande till den internationella och i synnerhet anglo-amerikanska gotiken. Med avstamp i 1800-talets svenska  litteratur och utifrån ett antal teman undersöker hon vår tids gotiska berättelser, såväl i litteraturen som i film och tv-serier.

– Det som utmärker skandinavisk – inte minst svensk –  gotik är att vildmark, landskap och natur har en central roll. Det har även det övernaturliga vi finner i saga och folklore, säger Yvonne Leffler.

Den gotiska genren har traditionellt sett alltid speglat sin tids oro och ångest. Den vilda naturen i dagens svenska gotik är ett uttryck för samtidens klimatångest, menar Yvonne Leffler.

– Berättelserna skildrar vårt missbruk av landskapet och undantryckandet av de varelser vi inte känner igen som mänskliga. När vi skövlar skog så hämnas plötsligt naturen i form av ett troll eller väsen, berättar hon och nämner tv-serien Jordskott som exempel.

I berättelserna är det främst det kvinnliga i form av troll, skogsfrun och vittror som står i närmast förbund med naturen och det okända – framför allt hos manliga författare och filmskapare. Detta är en tradition sedan 1800-talets gotiska berättelser.

Historiskt har social omvälvning och underliggande oro gynnat skäckgenrens popularitet. En del menar att genren fungerar som en slags kontrafobisk träning där vi lär oss att hantera vår egen ångest i det dagliga livet, berättar Yvonne Leffler.

– Vi är fascinerade av det som är skrämmande, men fiktiva berättelser tillåter oss även att konsumera och närma oss det hotfulla på ett säkert och kontrollerat sätt.

Ekokritiken i den svenska gotiken erbjuder även ett nytt perspektiv på ett fenomen som ur en mänsklig synvinkel redan framstår som skrämmande.

– När det ekokritiska temat i berättelsen plötsligt representeras av naturen själv – exempelvis i en form av ett väsen – ser vi på problemet med andra ögon. Det får oss att tänka till lite.

Framtidens skräckteman
Under senare år har flera skandinaviska verk gjort stor succé internationellt. John Ajvide Lindqvists vampyrroman Låt den rätte komma in är ett exempel på detta. Romanen har filmatiserats både i Sverige och i USA.

– Skandinaviskt gotik erbjuder något nytt och lite mer kittlande för vana fans, säger Yvonne Leffler.

I en nära framtid tror Yvonne Leffler att en större oro kring det svenska välfärdssystemet kommer att speglas i den svenska gotiken.

– Redan idag finns skräckberättelser om barn som är annorlunda, om personer med demens eller personer inom sjukvården. Det är en effekt av att någonting plötsligt händer i vårt trygga välfärdssverige som får oss i gungning. Vi börjar att ifrågasätta äldrevården eller vårt sätt att hantera död: Är den faktiskt rätt monstruös?  

Trots det tror hon att den vilda naturen och folktron kommer fortsätta att vara ett centralt motiv i svensk skräck.

– Vi måste komma ihåg att en stor del av befolkningen lever ett urbant liv. I kontrast till det urbana förefaller naturen som något främmande och därmed något skrämmande vi inte kan behärska.

Kontakt:
Yvonne Leffler, tel: 031 – 786 52 94, e-post: yvonne.leffler@lir.gu.se

Hanna Erlingson
Kommunikatör, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet
Telefon: 076–618 5317
E-post: hanna.erlingson@gu.se