I en studie som undersökt efterlevnaden av restriktioner under covid-19-pandemin bland studenter i de nordiska länderna samt Storbritannien blev de svenska studenterna sämst i klassen. Forskarna drar i studien slutsatsen att kortare lockdown-perioder och politisk stringens ökade studenters vilja att följa restriktionerna under början av pandemin.

En studie som undersökt studentpopulationerna i de nordiska länderna och Storbritannien och som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften i Preventive Medicine visar att i genomsnitt 66 procent av studenterna följde rekommendationerna som gällde i respektive land. Efterlevnaden var högst i Storbritannien (73 procent) följt av Island (72 procent), Danmark (69 procent), Norge (67 procent), Finland (64 procent) och Sverige (49 procent).

De som, på en individnivå, följde riktlinjerna i högst grad var kvinnor, äldre studenter och de som angav att de var oroliga för att bli smittade av covid-19. På landnivån var efterlevnaden av restriktionerna kopplad till antalet dagar sedan nedstängning (lockdown) inleddes, åtgärdernas strikthet, samt dödligheten i covid-19. Sambandet mellan andelen av befolkningen som insjuknat i covid-19 och efterlevnaden av restriktioner var inkonsekvent.

Svenska studenter var de som i lägst grad följde rekommendationerna bland de länder som ingick i undersökningen. Höga antal covid-19-smittade personer var en faktor som fick studenterna i vissa länder att följa restriktionerna noggrannare, men smittotalen hade inte samma effekt på de svenska studenterna. Däremot fanns det samband mellan dödlighetsnivån och hur väl riktlinjerna efterföljdes hos svenska studenter.

– Vi kunde se att kortare perioder av strikta riktlinjer var förknippade med bättre efterlevnad av riktlinjerna i alla länderna i undersökningen. Även om svenska studenter inte följde rekommendationer lika noggrant som studenter i andra länder, var deras oro över att bli smittad på samma nivå som genomsnitt av länderna. Svenska studenter var efter Storbritannien de som i störst omfattning tyckte att myndigheterna inte kom med information om smittan i tid, säger Miia Bask, forskare i sociologi vid Uppsala universitet

Restriktionernas strikthet har i tidigare studier visats ha koppling till depressiva symptom hos universitet- och högskolestudenter. Tidigare studier har också visat att strikta riktlinjer och tillit till att få korrekt och tidig information från beslutsfattarna är associerat med hur väl riktlinjerna följs.

Studien använde data på både individ- och landnivå. Den individuella datan kom från en internationell survey bland högskole- och universitetsstuderanden (10 345 personer) som genomfördes i maj-juni 2020. Datasetet innehåller individnivåinformation om bland annat socio-demografi, studieinformation, boendearrangemang, hälsobeteenden, stress och covid-19-relaterade frågor, inklusive efterlevnad av riktlinjer och restriktioner. Data på landnivå om riktlinjernas strikthet kom från Oxford COVID-19 Government Response Tracker.

För mer information kontakta: Miia Bask, universitetslektor vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet, tel: 072-9999783 e-post: miia.bask@soc.uu.se 

Referens: G.Berg-Beckhoff et al. (2022) Political stringency, infection rates, and higher education students’ adherence to government measures in the Nordic countries and the UK during the first wave of the COVID-19 outbreak, Preventive Medicine, DOI: 10.1016/j.ypmed.2022.107245

Uppsala universitet
Sveriges första universitet. Kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet rankas bland världens främsta lärosäten. www.uu.se

Presskontakt:
Linda Koffmar
Telefon:
018-471 1959
Epost:
linda.koffmar@uu.se