Sverige i siffror skapade nationell identitet

Uppsala universitet 5 november, 2001 Humaniora

Nationell identitet är en modern konstruktion hävdar ofta forskare på området. Hur det gått till när denna identitet och känsla av nationell gemenskap konstruerats, har Henrik Höjer undersökt utifrån den på 1800-talet så populära och omdiskuterade vetenskapen statistik.

I 1800-talets statistik bevarades frågor som: Vad är Sverige? Hur utvecklas Sverige? Hur är tillståndet i Sverige? Denna nya vetenskap behandlade i allmänna ordalag nationens tillstånd med ord, och efterhand, allt mer med siffror. Genom statistiska verk spreds kunskap om landet Sveriges geografi, befolkning, näringsliv, ekonomi och allmänna tillstånd. Viktigt i sammanhanget är att denna kunskap offentliggjordes i en tidigare aldrig skådad omfattning. Detta sätt att låta allmänheten inhämta konkreta kunskaper om sitt eget land sågs som ett sätt att skapa en ’national-anda’ och därmed en nationell identifikation.

Den tidigare forskningen om svensk statistikhistoria har så gott som alltid inriktat sig på 1700-talets mitt och på Tabellverkets verksamhet vid denna tid. Det har publicerats många böcker och uppsatser som behandlat denna period på ett tämligen likartat sätt. Statistiken och statistikdebatterna i Sverige under 1800-talet har dock ingen tidigare forskare berört utförligt. Henrik Höjers avhandling ger en helt ny inblick i det stora intresset för statistik under 1800-talet, och hur man skapade en allmänt tillgänglig Sverigebild med hjälp av siffror. Såväl svenskens levnadsvanor, livslängd, självmordsfrekvens och kriminalitet såväl som landet Sveriges klimat, natur, geografi kartlades; allt inventerades och visades upp för allmänheten, som därigenom på ett helt nytt sätt fick lära sig om sitt land.

Genom statistik skapades också en kommunikativ och därigenom integrativ gemenskap eftersom siffrorna konsumerades av en större allmänhet; statistiska verk var populär läsning inom medelklassen. Statistiken bidrog därför till en nationell gemenskap i och med att allmänna referensramar om det svenska samhället skapades genom en rationell och nationell berättelse i siffror om Sverige.

Författare: Henrik Höjer
Avhandlingens titel: Svenska siffror. Nationell integration och identifikation genom statistik 1800-1870
Institution: Historiska institutionen
Disputationen äger rum fredag 30 november kl. 10.15 i sal X, Universitetshuset.
Opponent är Fil dr Per Wisselgren, Institutionen för historiska studier, Umeå universitet.
Vidare information: Henrik Höjer kan nås på telefon 018-471 15 57, alt. 0709-31 08 50 eller e-post Henrik.Hojer@hist.uu.se

Presskontakt:

Presskontakt

Telefon:

Mobil:

070-167 92 96

Fler pressmeddelanden från Uppsala universitet

Mindre förlag allt viktigare för utgivning av översatt litteratur

4 december, 2023 - Uppsala universitet

Småförlagen har under perioden 1970–2016 blivit allt viktigare för utgivningen av översatt litteratur i Sverige. I högre grad än tidigare är det mindre förlag som ger ut Nobelpristagare. Att förläggarna specialiserat sig på översättningar hänger ofta samman med ett personligt intresse för ett språk eller geografiskt område. De här slutsatserna dras i en avhandling svid Uppsala universitet.

Generna visar vägen till bantufolkens utbredning i Afrika

1 december, 2023 - Uppsala universitet

Omkring 350 miljoner människor i Afrika talar minst ett av de 500 bantuspråken. Nya genetiska analyser av nutida och forntida personer visar att de här folkgrupperna troligen har sitt ursprung i västra Afrika och att därefter spred sig söder- och västerut i flera vågor. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature.

Gener påverkar om spädbarn tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt

27 november, 2023 - Uppsala universitet

Om spädbarn vid fem månaders ålder tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt som bilar eller mobiltelefoner styrs till stor del av generna. Det har forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet nu kunnat visa. Resultaten tyder på att det finns en biologisk grund för hur spädbarn skapar sina unika visuella upplevelser och vilka saker de lär sig mest om.

Nytt instrument för precisionsmedicin vid hjärt-kärlsjukdom

15 november, 2023 - Uppsala universitet

Ett instrument som gör det möjligt att samtidigt och mycket exakt mäta 21 biomarkörer för hjärt-kärlsjukdom i ett enkelt blodprov, har utvecklats av forskare vid Uppsala universitet. Målsättningen är att denna typ av verktyg ska leda till bättre prognoser av hjärt-kärlkomplikationer och mer individanpassad behandling för patienterna. Det blir också enklare att följa effekterna av behandlingen.

Alla pressmeddelanden