Klimatförändringarna är en realitet och extremt höga temperaturer har rapporterats under våren från Indien och Pakistan. I en ny vetenskaplig artikel målar forskare från bland annat Göteborgs universitet upp en dyster bild för resten av seklet. Värmeböljorna kommer att bli fler och påverka uppemot en halv miljard människor varje år. Det kan i sin tur leda till matbrist, dödsfall och flyktingströmmar när hettan överstiger vad människan tål. Men det behöver inte bli så om åtgärder sätts in för att nå Parisavtalet, menar forskarna.

I Indien och Pakistan är värmeböljor med temperaturer över 40 grader i skuggan ett direkt livshotande extremväder. I en ny vetenskaplig artikel i tidskriften Earth´s future har forskare skissat på olika scenarier för vilka konsekvenser värmeböljorna kan få i Sydasien till år 2100.

– Vi skapade ett samband mellan extremvärme och befolkning. I ett bästa scenario så lyckas vi följa Parisavtalet, och då tillkommer ungefär två värmeböljor per år och cirka 200 miljoner människor exponeras för värmeböljan. Men om länderna fortsätter bidra till växthuseffekten som idag och bebygger platser som bidragit till sänkta temperaturer så tror vi att det kan bli fem värmeböljor fler per år och över en halv miljard människor blir exponerade för värmeböljor i slutet av seklet, säger Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborg universitet och en av författarna bakom artikeln.

Flodslätterna särskilt utsatta

Studien pekar ut slättområdena kring floderna Indus och Ganges som särskilt utsatta. Värmen är hög och det bor mycket människor i områdena. Deliang Chen påpekar att sambandet mellan värmeböljor och befolkning gäller åt båda hållen. Befolkningens storlek påverkar antalet värmeböljor i framtiden. En större befolkning driver upp utsläppen när konsumtionen och transporterna ökar. Även samhällsplaneringen är viktig, om nya städer och byar byggs på ställen som inte är lika utsatta för värmeböljorna så kan antalet människor som påverkas minska.

– Vi hoppas att makthavarna i till exempel Indien och Pakistan läser vår rapport och tänker till. Det är en stor spännvidd i antalet exponerade människor i vår beräkningsmodell, allt beror på vilken väg länderna väljer att ta i sin samhällsutveckling. Det är framtidens utsläpp av växthusgaser och partiklar som avgör hur kraftig exponeringen blir. Vi kan mer än halvera den exponerade befolkningen om vi minskar utsläppen så vi når målet i Parisavtalet. Både begränsnings- och anpassningsåtgärder kan göra stor skillnad, säger Deliang Chen.

Stigande värme leder till flyktingvåg

Redan i dag har värmeböljorna skapat stora problem i Indien och Pakistan. Jordbrukare har drabbats hårt när veteskördarna torkar bort och odlingarna har flyttat högre upp på bergssluttningarna för att undkomma extremvärmen. I flytten har stora arealer av träd avverkats, träd som bidragit till lägre temperaturer.

– Med en större befolkning ökar markanvändningen, vilket i sig kan driva upp värmen ytterligare. För varje värmebölja kommer en ökad dödlighet och minskad produktivitet, eftersom få kan arbeta i 45-gradig värme. Jag befarar att alltsammans i slutänden kan leda till en flyktingvåg om inget görs, säger Deliang Chen.

Fakta: VÄRMEBÖLJA

I studien definieras en värmebölja som ett relativt mått där temperaturen är minst lika hög som under de 10 procent varmaste sommardygnen mellan 1975 och 2014 i regionen. Författarna har i den här studien också använt temperatur över 35 grader Celsius på dagen och 25 grader Celsius på natten, minst tre dagar i rad, som tröskelvärden för att kartlägga värmeböljorna. En värmebölja varar cirka 10 dagar och till skillnad från i exempelvis Sverige så sker ingen större avkylning på natten. Temperaturen är hög dygnet runt. Befolkningen har i olika grad acklimatiserat sig för en viss temperatur och luftfuktighet.

Artikel: Future Population Exposure to Daytime and Nighttime Heat Waves in South Asia

Kontakt: Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborg universitet, telefon: 0766-18 48 13, e-post: deliang@gvc.gu.se

Bild på Deliang Chen

Deliang Chen.
Foto: Malin Arnesson

Olof Lönnehed
Presskommunikatör
Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet
olof.lonnehed@science.gu.se
0766-186970