Ökad matfattigdom och matosäkerhet i Sverige gör att matutdelning växer fram som en verksamhet inom socialt arbete, främst inom civilsamhället. En studie från Göteborgs universitet visar att tiden som ägnas åt att stå i matkö istället för att aktivt få del av insatser med långsiktiga lösningar leder till en paradox.

Forskaren Marcus Herz vid Göteborgs universitet har under ett års tid studerat en plats för matutdelning i Sverige och intervjuat människorna som vistas där. Platsen är en kyrka dit matkassar skänks av mataffärer och andra aktörer. Ett 80-tal hushåll tar emot matkassar en gång i veckan när matutdelningen är öppen.

– Fokus för studien är på den tid som binds upp av att människor inte har mat för dagen och tvingas köa. Resultatet visar med tydlighet att människorna i kön inte är annat än just aktiva och att de med alla medel försöker att lösa sin situation, säger Marcus Herz, docent i socialt arbete.

Tiden binds upp av att stå i kö

I mötet med socialtjänst och andra välfärdsmyndigheter finns ofta en idé om att människor behöver ta eget ansvar eller aktiveras på olika sätt för att lösa sin situation, exempelvis genom att söka arbete eller bostad. Människorna i matkön som står helt utan hjälp, eller får mycket kortsiktig hjälp av socialtjänst och andra myndigheter, binder paradoxalt nog upp sin tid när de tvingas stå i kö för att lösa en akut situation. Istället hade tiden behövt ägnas åt långsiktiga lösningar, enligt Marcus Herz.

Hans studie visar att personerna ägnar mycket tid åt att försöka förstå och parera myndighetsbeslut som fattas, komma i kontakt med myndigheter och följa de krav som ställs om att redogöra för aktiviteter som till exempel jobbsökande. Att försöka navigera på arbetsmarknad och bostadsmarknad upptar också tid.

– Tiden som spenderas i väntan på mat använder många dessutom för att lära sig svenska. Allt detta sammantaget gör att det faktiskt inte finns mycket tid över till annat.

Pandemin medförde ökat behov av skänkt mat

Kartläggningar som gjorts av frivilligorganisationer identifierar vilka som är de främsta mottagarna av mat i Sverige. Det är personer med långvarigt bistånd, EU-medborgare i utsatthet, papperslösa flyktingar och människor som av olika skäl faller mellan stolarna hos myndigheter som står i matkö. Men även ensamstående mödrar och äldre personer finns med i statistiken. Under pandemin visar forskning att fler barnfamiljer och personer utan arbete också fick ett ökat behov av att ta emot skänkt mat.

– Jag fortsätter att förvånas över omfattningen och hur många människor faktiskt är i behov av skänkt mat i Sverige för att klara sig, säger Marcus Herz.

Att socialarbetare i större utsträckning arbetar med att tillgodose människors dagliga behov av mat visar på ökad acceptans för utdelning av mat i välfärdsstaten Sverige, menar Marcus Herz.

– Här finns en utmaning för socialt arbete som i det viktiga akuta arbetet riskerar att reproducera sociala ojämlikheter, snarare än arbeta för social rättvisa och social förändring.

OM STUDIEN
Studien “Balancing the line — the relation between waiting and activity among people in need of food in Sweden” är en etnografisk studie där forskaren under en längre tid befunnit sig vid en matutdelning i Sverige och följt människorna i sin vardag. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Social Work. Delar av studiens resultat är också publicerad i boken ”Mellan två tider – brödköer, prekära tider och socialt arbete” (Studentlitteratur). Studien finansieras av Vetenskapsrådet och är en del av ett forskningsprojekt om hopp i asylprocessen.

För ytterligare information, kontakta:
Marcus Herz, docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet, e-post: marcus.herz@gu.se, telefon: 031–786 5849

Jenny Meyer
Kommunikatör
Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs univeristet
Telefon: 031–786 3567, 070–526 1430
E-post: jenny.meyer@socwork.gu.se