I år, 2021, har forskare vid Linnéuniversitetet tagit vattenprover från Östersjön i ett decennium, minst varannan vecka – ibland varje. Varför är det egentligen viktigt? Jo, långa tidsserier av forskningsdata med information om de mikroorganismer som lever i vatten, lär oss nämligen mer om havet och dess förändringar. All insamlad data kan hjälpa till att förstå hur Östersjön mår och göra bättre framtidsanalyser.

Sedan 2011 har det gjorts över 340 provtagningar av bland annat vattenkemi, bakterier och plankton vid provtagningsstationen i Östersjön, som kallas Linnaeus Mikrobiella Observatorium (LMO). Bland annat har provtagningsserien bidragit till kunskap om hur vitaminer produceras av mikroorganismer i havet. Vitaminerna, som till exempel B1, är livsviktiga för såväl djurplankton som fisk och sjöfågel.

Nu, efter tio år av provtagning, håller forskarna på att summera de olika dataseten. Vattenproverna visar flera olika parametrar, till exempel temperatur, salthalt och näringshalt i vattnet. Forskarna tittar dessutom på artsammansättningen av det mikrobiella livet i de olika vattenproverna, som bakterier och plankton.

– Alla små organismer, vad vi kallar det mikrobiella samhället i vattnet, spelar oerhörd stor roll i Östersjöns ekosystem. Med hjälp av data från vattenproven kan forskarna se hur förändringar och säsongsdynamik sker i Östersjön under en längre period. Vattenprover från ett år säger inte så mycket om hur Östersjön, eller vilken miljö som helst, förändras över tid. Det är därför de här längre tidsserierna med data är så oerhört värdefulla, säger Hanna Farnelid, docent i marin ekologi.

Provtagningsstationen ligger 11 kilometer utanför kusten från Kårehamn på Öland, med tillhörande labb på land. Här är flera forskargrupper aktiva, som forskar inom marin ekologi och mikrobiell oceanografi. Men LMO är lika mycket ett samhällsöverskridande projekt, bland annat står företaget RWE Renewables för transport till provtagningsstationen, och forskningssamarbetet sträcker sig till Stockholm, Spanien och Tyskland.

Kan provtagningen säga något om Östersjöns framtid eller dåtid?
– Det är bland annat det vi forskar på, alltså att undersöka vad man kan förutspå i Östersjöns framtid och vad det kan få för konsekvenser. Sommaren 2018 var till exempel en ovanligt varm sommar och vi kunde se att det fanns en högre andel av vissa arter av mikroorganismer i vattnet. Med sådana här långa serier av data kan vi helt enkelt göra bättre projiceringar av framtiden. Troligen kommer utbredningen av vissa arter att öka medan andra kommer att försvinna.

På vilket sätt är provtagningen viktig för forskningen på Linnéuniversitetet, och för Sverige?
– Det som är unikt med LMO är att vi specifikt undersöker Östersjöns mikrobiella samhälle, både artsammansättningen och dess olika processer. Det gör att vi lär känna Östersjön på ett nytt sätt. Nästa steg är att undersöka hur dessa processer samspelar med andra organismer i näringskedjan och delar av naturen. Det tycker jag gör LMO-provtagningarna till ett viktigt och väldigt häftigt projekt!

Mer information

Linnaeus Mikrobiella Observatorium (LMO) är en del av Kunskapsmiljö Linné: Vatten. Syftet med kunskapsmiljön är att samla och sprida den kunskap som krävs för att förstå hur vi bäst hanterar jordens vattenresurser på ett hållbart sätt.

Kontakt

Hanna Farnelid, docent, 070-672 88 95, hanna.farnelid@lnu.se

Ulrika Bergström, pressansvarig, 070-259 36 29, ulrika.bergstrom@lnu.se