Om torkan i Maputo fortsätter att öka, kommer vattenransoneringen stramas åt och ojämlikheterna i samhället att växa sig starkare. Fattiga hushåll kommer att påverkas mest och risken för vattenburna sjukdomar kommer att bli mycket större. Det är effekterna i ett framtidsscenario för Maputo, som tagits fram av forskare vid Uppsala universitet och Manchester University, och som publiceras i tidskriften Nature Climate Change.

Moçambiques huvudstad Maputo, har stora problem med torka. Precis som för flera andra delar av världen, till exempel Brasilien, Kalifornien (USA), Kina och Spanien har torkan blivit svårare till följd av antropogena klimatförändringar. Den snabba urbaniseringen i flera av regionerna har gjort att den lokala vattenförsörjningen inte hängt med. Det är hela tiden återkommande perioder med vattenbrist då vattnet inte räcker till hela befolkningen. Det är alltså inte bara klimatförändringar som påverkar vattenbristen, utan även hur samhället hanterar vattenresurser och agerar under torra perioder.

– I arbetet mot torkan är det viktigt att man tar hänsyn till många parametrar, särskilt samhällets ojämlikheter. Om man fokuserar för mycket på torkans effekter snarare än torkans underliggande orsaker är det en stor risk att man på det sättet vidmakthåller en ohållbar och orättvis vattenförbrukning och vattenhantering, säger Gabriele Messori, professor vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.

I ett samarbete har forskare vid Uppsala universitet och Manchester University i Storbritannien, tagit fram ett framtidsscenario som visar på vad som händer i Maputo om torkan fortsätter att öka i omfattning.

De har använt sig av analyser av torkan i Maputo åren 2016–2018 och torkan i Sydafrikas huvudstad Kapstaden, åren 2015–2017. Utifrån den kunskap som redan finns om torkans samhällseffekter i kombination med historiska klimatdata och framtida klimatscenarier har forskarna byggt ett scenario över hur en mer omfattande torka i framtiden kan komma att drabba Maputo.

Resultatet visar att torka väntas leda till vattenransonering, som i sin tur väntas förvärrar befintliga ojämlikheter. Hushåll som redan har begränsad tillgång till vatten kommer sannolikt att påverkas mest. Svårigheterna att hitta pålitliga och kontrollerade vattenkällor kan medföra stora risker när befolkningen behöver hitta vatten på annat sätt. Det finns en stor risk för vattenburna sjukdomar och för att den inhemska livsmedelsförsörjningen som odling och djurhållning, kommer att påverkas negativt.

– Denna studie belyser att man ofta agerar för sent mot torka, när läget är redan akut, och utan hänsyn till de mer utsätta i samhället. Scenarion som den vi har utvecklat för Maputo kan vara ett viktigt underlag för att hjälpa beslutsfattare att ta mera rättvisa åtgärder mot torka i framtiden säger Gabriele Messori.

’Unprecedented droughts are expected to exacerbate urban inequalities in Southern Africa’, Nature Climate Change , DOI: 10.1038/s41558-022-01546-8

För mer information:
Gabriele Messori, professor vid institutionen för geovetenskaper, gabriele.messori@geo.uu.se, telefon: 018-471 25 88

Mer om Gabriele Messoris forskning:
Krönika: Extremväder förstärker sociala ojämlikheter, Gabriele Messori (2021).

Porträtt: Gabriele Messori forskar om snabba klimatförändringar (2020)

Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477, och rankat som ett av världens främsta universitet. Vi är ett brett forskningsuniversitet med stark internationell ställning och tydliga mål: att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället. Hela universitetet ska stödja hållbar utveckling, samverka med det omgivande samhället och verka för öppenhet och respekt. Vår viktigaste tillgång är alla de individer – mer än 54 000 studenter och 7 500 anställda – som med sin nyfikenhet och sitt engagemang utvecklar oss. www.uu.se

Presskontakt:
Elin Bäckström
Telefon:
070-425 09 83
Epost:
elin.backstrom@uu.se