Vladimir Putins val att invadera Ukraina stämmer inte överens med ledarens tidigare mycket kalkylerande agerande. ”Invasionen strider mot folkrätten, är helt meningslös och totalt kontraproduktiv”, säger Kamal Makili-Aliyev, universitetslektor i juridik och mänskliga rättigheter vid Malmö universitet.

– Det fanns ingen anledning att ur ett ryskt säkerhetsperspektiv gå in i Ukraina. Ett eventuellt Nato-medlemskap för Ukraina var extremt osannolikt innan invasionen, säger Kamal Makili-Aliyev.

Civila oskyddade i Ukraina
Krigshandlingar är endast motiverade vid självförsvar eller efter beslut i FN:s säkerhetsråd. Vad gäller självförsvar kan det enligt sedvanerätten vara motiverat med självförsvar i rent förebyggande syfte, men bara när den som angriper är helt övertygad om att en attack är nära förestående och saknar alternativ, menar Kamal Makili-Aliyev. Attacken måste också vara proportionerlig. Men Ukraina hotar inte rysk säkerhet och Ryssland har ingen anledning att tro att det ska komma en attack. Därför är invasionen inte motiverad, det kan inte ens diskuteras på ett teoretiskt plan, menar Kamal Makili-Aliyev:

– Aggression är ett internationellt brott enligt folkrätten och det gör Putin till en internationell kriminell. Precis som när USA invaderade Irak 2003 efter att ha ljugit om massförstörelsevapen i landet används nu orsaker som inte finns i verkligheten.

Vad som krävs för en invasion en sak. Sedan har också kriget sina egna lagar. Ett exempel på det är att civila är särskilt skyddade i krig. Men när civila tar upp vapen i strid så blir de omedelbart oskyddade enligt internationell rätt. Om de blir angripna och tillfångatagna har de heller inte samma skydd som soldater.

­– Det finns undantag om de tar upp vapen spontant för att skydda sig själva och det handlar om en kortare period. Vanligtvis behöver de visa att de är en del av militären genom att uppvisa någon slags officiell identifikation för att få skydd som soldater. Det här riskerar att bli en farlig gråzon för civila ukrainare som tar upp vapen, säger Kamal Makili-Aliyev.

Irrationell Putin
Kamal Makili-Aliyev har svårt att förstå varför Putin nu handlar som han gör. Han har dock sett en förändring i presidentens agerande de senaste fem åren. Putin har börjat slå ned på medier och internet. Lagen ändrades också för att göra det svårare att kritisera presidenten.

– Putin har alltid varit relativt öppen för kritik. Men på senare år har han blivit mer känslig. Jag såg det som att han började bli mer auktoritär som ledare men nu ser jag det som en början på en mer irrationell Putin. Att inte tåla ens lite kritik är en indikator på att något är fel, säger Kamal Makili-Aliyev.

Agerandet nu i och med invasionen av Ukraina stämmer heller inte överens med Putins tidigare agerande. Han tog snabbt över Krim för att säkerställa att Ukraina inte skulle gå med i Nato på grund av pågående konflikt med Ryssland, menar Kamal Makili-Aliyev. Inte heller Georgien kan på grund av konflikten med Ryssland söka Nato-medlemskap. Vid dessa båda tidigare konflikter var också förlusterna för Ryssland låga.

– Nu går han ”all in” utan något att vinna. Det handlar om att uttrycka makt. Det är vad det handlar om. Ryssland vet att Ukrainas chanser på medlemskap i Nato eller EU är dåliga. De är dock bättre nu än någonsin förut vilket gör invasionen helt meningslös och kontraproduktiv. Putin hade en bättre position när han befann sig på sin egen sida gränsen, säger Kamal Makili-Aliyev.

Alla postsovjetiska konflikter har dessutom en sak gemensamt:

– Krigsmedel löser inte konflikten. Det är omöjligt, säger Kamal Makili-Aliyev.

Kontakt: 073-959 05 52, kamal.makili-aliyev@mau.se

Mer om forskningen:
Kamal Makili-Aliyev, universitetslektor i juridik och mänskliga rättigheter, återfinns på Malmö universitets expertlista för journalister. Han svarar på frågor om mänskliga rättigheter, internationell rätt, autonomi, självbestämmande och minoritetsrättigheter samt frågor om Belarus, Ukraina, Moldavien och Kaukasus-regionen. Mer om Kamal Makili-Aliyev.

————————————————————————-

Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering.

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

  • Grundat 1998
  • 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
  • 24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
  • 2 093 anställda
  • 430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
  • 100 program och 350 kurser

Presskontakt:
Ellen Albertsdóttir
Telefon:
070 083 14 20
Epost:
ellen.albertsdottir@mau.se