Genom att få följa Jonas, en ung produktionschefs utveckling som ledare får vi praktiska insikter om hur engagemang, trivsel och bra resultat skapas.
– Vi är själva ingenjörer och här delar vi med oss av vad vi sett fungerar för ett gott ledarskap och varför det gör det, säger Patrik Thollander, professor i energisystem vid Högskolan i Gävle.

Patrik Thollander är verksam som forskningsledare vid Högskolan i Gävle och har, tillsammans med två ledare från tillverkningsindustrin, Per-Erik Johansson och Peter Björnholm, under fem år skrivit på en bok om vad ledarskap borde handla om.

– Jag har sett så många engagerade och duktiga studenter, många blivande ledare, gå ut i arbetslivet utan att få med sig någon riktig träning i att leda, säger Patrik Thollander.

Att uppmuntras att misslyckas

En röd tråd är att den generella kunskapen om ledarskap och de praktiska kunskaperna för just det specifika företag man arbetar i tillförskaffats genom att testa och misslyckas och testa igen. Det gäller inom alla områden, saknas den praktiska eller den generella kunskapen så går det inte att vara en bra ledare.

Patrik Thollander

– Du behöver våga att testa, till och med uppmuntras att misslyckas, och inte vara rädd för att göra fel. Rädda ledare fungerar inte, men ledare som kan hantera rädsla är en framgångsfaktor.

– Att misslyckas blir också ett uppvaknande och en insikt om hur beroende vi är av andra människor och att vi har ett ansvar för vår relation till dem.

Definiera ett normalläge

Det viktigaste för en ledare är att skapa rätt förutsättningar för medarbetarna att lyckas och centralt blir då att definiera ett normalläge för prestationen. Normalläget för en student är exempelvis 30 poäng per termin.

– Om vi inte definierat det så hade de antingen sprungit runt och druckit kaffe hela dagarna för de hade haft för lite att göra, eller så hade de varit tokstressade.

Kärnan är tillit och relationer

Traditionell ledarskapsutbildning i Sverige handlar om den generella kunskapen, i många andra länder bygger den på mentorskap och relationer, det gäller i den japanska kunskapstraditionen och även inom den judiska.

– Detta är något vi missat i Sverige. Vi har implementerat verktygen, metoderna och koncepten men mycket av kunskapsutbytet sker i relationen och inte genom att läsa en bok eller lyssna på en föreläsning.

– Jag hade själv inte varit den person jag är idag om jag inte fått tillit och förtroende från mentorer och dem som gått före, säger Patrik Thollander.

Forskarpresentation Patrik Thollander

Text: Douglas Öhrbom


Kontakt:

Patrik Thollander, professor i energisystem vid Högskolan i Gävle
Tel: 070-388 15 79
E-post: patrik.thollander@hig.se

Presskontakt:
Anders Munck
Telefon:
+46707946523
Epost:
anders.munck@hig.se
Presskontakt:
Douglas Öhrbom
Telefon:
073-273 36 56
Epost:
dom@hig.se
Presskontakt:
Anna Sällberg
Telefon:
070-410 63 78
Epost:
anna.sallberg@hig.se