Tillväxttakten i svensk skog har efter en period av minskning nu ökat något. Virkesförrådet planar ut, och tallen har passerat granen som det vanligaste trädslaget sett till volym. Det är tre trender som framgår i den årliga officiella statistik som SLU Riksskogstaxeringen presenterar idag.
SLU Riksskogstaxeringen har inventerat skog och mark i hela landet sedan 1923 och firar i år hundraårsjubileum. Idag presenteras ny statistik som baseras på den fältinventering som utfördes under åren 2018–2022.
– Tillväxttakten har efter en period av minskning sedan 2012 nu ökat något. Samtidigt ser vi rekordnivåer av såväl avverkad volym som volymen av träd som dör av andra orsaker som snö, vind och barkborreskador, säger Per-Erik Wikberg, redovisningsansvarig på Riksskogstaxeringen. I årets Skogsdata presenteras även preliminär statistik som visar en fortsatt återhämtning av de enskilda trädens tillväxt sedan torråret 2018.
Den nya statistiken visar att volymen skog, dvs. virkesförrådet, i Sverige har stabiliserats på cirka 3,6 miljarder skogskubikmeter med en fortsatt svag årlig ökning.
– Det framgår också att tallen nu har passerat granen som det vanligaste trädslaget sett till volym, säger Cornelia Roberge, programchef för Riksskogstaxeringen vid SLU i Umeå. När det gäller antalet träd är björken fortfarande det vanligaste trädslaget.
Temaavsnitt om gammal skog
Årets statistik gör en fördjupning i gammal skog (se faktaruta) och visar att det finns 2,4 miljoner hektar i Sverige, vilket utgör tio procent av den produktiva skogsmarken. Sedan Riksskogstaxeringen startade för 100 år sedan har arealen gammal skog minskat kraftigt. En tydligt ökande trend ses dock sedan mitten av 1990-talet, samtidigt som den årliga arealen slutavverkning av gammal skog har legat mellan 20 000 och 40 000 hektar. Totalt 0,7 miljoner hektar, motsvarande 29 procent av den gamla skogen, är formellt skyddad och huvuddelen finns i de västra delarna av Norrland.
– Den gamla skogen är barrträdsdominerad med undantag för gammal ädellövskog i söder, säger Per Nilsson, projektledare på Riksskogstaxeringen. Gammal skog innehåller betydligt större volymer död ved än övrig skog. Den ligger också längre ifrån väg, är vanligare på brant mark och i kantzoner mot myr, berg och sötvatten än övrig skog.
Definitioner
Illustrationer
Tillväxttakten i den svenska skogen har efter en period av minskning sedan 2012, nu ökat något. Källa: SLU Riksskogstaxeringen
Volymen skog, d.v.s. virkesförrådet, har planat ut på cirka 3,6 miljarder skogskubikmeter med en fortsatt svag årlig ökning. Källa: SLU Riksskogstaxeringen
Tallen har passerat granen som det vanligaste trädslaget sett till volym. Källa: SLU Riksskogstaxeringen
Den 7 juni 10:00–11:00 anordnas ett webbinarium om den nya statistiken. Där presenteras nyheter i årets officiella statistik, årets tema Gammal skog och det ges information om var statistiken finns och hur de digitala tjänsterna fungerar. Webbinariet avslutas med en frågestund.
SLU Riksskogstaxeringen är en årlig landsomfattande stickprovsinventering av skog och mark i Sverige som utförs av SLU i Umeå. Årligen inventeras cirka 11 000 provytor i fält över hela landet.
Insamlade uppgifter används bland annat till att producera officiell statistik om tillstånd och förändringar i Sveriges skogar. Riksskogstaxeringens data används även för uppföljning och utvärdering av aktuell skogs-, miljö- och energipolitik.
SLU Riksskogstaxeringen är en del av program Skog inom SLU:s fortlöpande miljöanalys.
SLU Riksskogstaxeringens webbsida, här finns en stor mängd statistik om Sveriges skogar
(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om denna nyhet. Klicka för högupplöst bild. Fotograf eller källa ska anges.)
Presskontakt:
David Stephansson
Telefon:
018-67 14 92
Epost:
David.Stephansson@slu.se
20 september, 2023 - SLU
Trädgårdar står för den största införseln av främmande växter i Sverige, och kan därför göra mycket för att främja biologisk mångfald och bekämpa invasiva växter som annars riskerar att ta över. Det är dock inte säkert att trädgårdsägare känner till vilka växter som utgör ett hot och hur dessa ska hanteras, eller ens är motiverade att vidta åtgärder. Det visar en ny studie från SLU.
8 september, 2023 - SLU
En ny internationell studie visar att vattenmiljöerna i europeiska vattendrag har förbättrats under de senaste decennierna. Men studien indikerar samtidigt att den positiva utvecklingen har avstannat under de senaste åren. Nu menar forskarna att beslutsfattare bör se över och prioritera vattenförvaltning.
21 augusti, 2023 - SLU
Det har länge varit okänt hur mycket kol som finns i grundvattnet och hur halterna förändras över tid. Nu visar en studie från SLU att halten av oorganiskt kol har ökat med ca 28 procent under de senaste 40 åren. Om detta innebär att grundvattnet kan bli ytterligare en källa till koldioxidutsläpp att ta hänsyn till, eller om det fortsätter att lagra mer koldioxid, kan forskarna inte svara på idag.
17 augusti, 2023 - SLU
Sötvattensystem står för hälften av de globala utsläppen av metan, som är en kraftfull växthusgas som bidrar till den globala uppvärmningen. Men, bland sötvattnen har flodernas och bäckarnas roll i metancykeln i stort sett varit odokumenterad. En ny studie i Nature ger nya insikter i globala nivåer, mönster och drivkrafter för metanutsläpp från vattendrag.
Expertsvar, Vetenskapsrådet, Hantverkargatan 11B, Stockholm, Telefon 08 546 44 000
Postadress Box 1035, 101 38 Stockholm, expertsvar@vr.se
Information om kakor öppnas i nytt fönster
