Svenska tillverkningsföretag har minskat sina utsläpp under de tre första faserna av EU:s handel med utsläppsrätter. De företag som är med i denna handel har dock inte minskat sina utsläpp mer än de som inte är med, och som i stället betalar koldioxidskatt. Det visar Sandra Schusser i en avhandling från SLU. Hon visar också att befolkningens beteende har ändrats till förmån för grönare val i flera länder, men bara inom vissa områden.

EU:s handel med utsläppsrätter (EU ETS), där företag köper rättigheter att släppa ut en viss mängd växthusgaser, sjösattes 2005. Under EU ETS olika faser har taket för hur många utsläppsrätter som totalt får finnas successivt sänkts. Handeln sker på en öppen marknad där tillgång och efterfrågan sätter priset. Tanken är att marknaden därigenom själv ska reglera sina utsläpp av växthusgaser, och att övergången till grön teknik ska vara så smidig som möjligt för företagen.

Sandra Schusser har i sitt doktorsarbete vid SLU analyserat svenska företags utsläpp under utsläppshandelns första tre faser under perioden 2005–2016 och fann att utsläppen har minskat i ganska långsam takt, trots investeringar i grön teknik.

– Det kan bero på att genomförda investeringar ännu inte har mynnat ut i användbar teknik, men också på att företagen inväntar striktare regler från myndigheterna, menar Sandra Schusser.

EU:s handel med utsläppsrätter vs. koldioxidskatt

Det går inte heller att se någon skillnad mellan de svenska företag som är med i EU:s utsläppshandel, och de som inte behöver vara med och därför bara betalar svensk koldioxidskatt. Utsläppen minskar i samma takt för dessa båda typer av företag. Den svenska koldioxidskatten fanns redan innan handeln med utsläppsrätter infördes, och sedan 2011 betalar inte företag som är med i utsläppshandeln koldioxidskatt. Dessa båda åtgärder verkar därmed fungera likvärdigt idag, enligt Sandra Schusser, men efter studieperiodens slut har taket på antalet utsläppsrätter sänkts ytterligare. Det innebär att priset troligen kommer att gå upp, då färre utsläppsrättigheter finns tillgängliga, medan koldioxidskatten förblir densamma.

Alla EU-länder har inte haft samma miljöframgångar som Sverige. Tyskland valde en annan väg genom att införa inmatningspriser, där elproducenterna betalas för den energi de levererar till elnätet baserat på kostnader istället för marknadspriser. Detta leder i slutändan till att priset på utsläppsrätterna sänks, eftersom behovet av dem minskar och fler därmed blir tillgängliga. Systemet med inmatningspriser är inte en subvention, då det är konsumenterna som bär de extra kostnaderna.

Konsumentens ansvar

Även konsumtionsmönstren måste ändras mot mer hållbara val om FN:s klimatmål ska nås, och i avhandlingen ingår också en studie av konsumenters beteenden för att minska utsläppen av växthusgaser i sex industrialiserade länder. Även om de flesta i dessa länder är medvetna och tänker grönt inom flera områden, så visade det sig att de i realiteten gör gröna val bara inom enstaka områden. Detta tyder enligt Sandra Schusser på att det behövs skärpta policyåtgärder från samhällets sida och breda politiska beslut, på både nationell och internationell nivå, för att minska klimatförändringarna.

– För smala beslut, fokuserade på enskilda sektorer, kan leda till att människor fortsätter att vara fantastiskt skötsamma inom ett område, som att sortera plast, men samtidigt flyger korta sträckor, förklarar Sandra Schusser.

————————————————

Sandra Schusser försvarade sin doktorsavhandling, Moving towards a more sustainable world – Four essays on renewable energy, emissions tradning and environmental behaviour, den 11 juni 2021 vid SLU i Umeå. Opponent var Olvar Bergland, førsteamanuensis vid Handelshøyskolen, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet.

Länk till avhandlingen (pdf)
https://pub.epsilon.slu.se/23715/

Mer information

Sandra Schusser, doktorand
Institutionen för skogsekonomi
Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå
sandra.schusser@slu.se, 070-200 27 38
https://www.slu.se/cv/sandra-schusser/

Pressbild

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Klicka för högupplöst foto. Fotograf ska anges.)

Presskontakt:
David Stephansson
Telefon:
018-67 14 92
Mobil:
072-511 69 90
Epost:
David.Stephansson@slu.se