– Ensamhet bidrar ofta till att nĂ„gon Ă„terfaller i missbruk, sĂ€ger fil dr Anette SkĂ„rner vid Göteborgs universitet, som skrivit rapporten. Men tunga missbrukare har ofta fĂ„ eller inga positiva relationer kvar i sin omgivning. Man krĂ€ver att de ska kunna trĂ€da in i okĂ€nda sociala vĂ€rldar utan nĂ„gon som guidar. Det Ă€r viktigt att behandlare arbetar systematiskt för att hjĂ€lpa missbrukare att skapa nya sociala nĂ€tverk, och inte bara fokuserar pĂ„ att nĂ„gon ska sluta missbruka.

FÄ sjÀlvvalda kontakter i bristande nÀtverk
Rapporten bygger pÄ en undersökning av tvÄngsvÄrdade narkotikamissbrukares sociala nÀtverk och vilken betydelse dessa nÀtverk har i missbrukarens liv. Gruppen har jÀmförts med en grupp missbrukare i öppenvÄrd, som Anette SkÄrner studerat i sin avhandling frÄn 2002. Resultatet visar att de tvÄngsvÄrdade missbrukarna har en betydligt tuffare situation Àn dem inom öppenvÄrden. NÀtverken innehÄller fÀrre personer, Àr mindre differentierade, det vill sÀga hÀmtar personer frÄn fÀrre hÄll. Man har fÄ personliga vÀnner, varken drogfria eller missbrukande.

De nĂ€ra relationer som Ă€ndĂ„ finns i nĂ€tverken Ă€r framförallt till personer frĂ„n den nĂ€rmaste slĂ€kt- och familjekretsen, men de sociala banden Ă€r ofta prĂ€glade av skuld, ambivalens eller ett komplext beroende. ÖppenvĂ„rdspatienterna hade ofta upplevt en kontinuerlig vĂ€l fungerande kontakt med en professionell hjĂ€lpare, nĂ„got som var undantag bland dem som kom in för tvĂ„ngsvĂ„rd.

SiS föresprÄkar eftervÄrdssamordnare
– Studien visar pĂ„ vikten av kontinuitet i vĂ„rden, sĂ€ger generaldirektör Sture Korpi. Tillsammans med socialtjĂ€nsten mĂ„ste vi hitta nya vĂ€gar för att följa och stötta missbrukaren pĂ„ vĂ€gen till ett drogfritt liv. I SkĂ„ne startar SiS i Ă„r en modell med en sĂ€rskild eftervĂ„rdssamordnare som ska samordna olika hjĂ€lpinsatser och se till att man inte slĂ€pper taget om den man ska hjĂ€lpa.

Brister i bemötandet frÄn professionella
Stödet frĂ„n de professionella hjĂ€lparna inom socialtjĂ€nsten har inte varit tillrĂ€ckligt omfattande och det man erbjuds stĂ€mmer inte alltid med de egna behoven och önskningarna. Man kan bli respektlöst bemött och betraktad som ”icke behandlingsbar”. PersonalomsĂ€ttningen Ă€r stor inom socialtjĂ€nsten, vilket gör att det kan kĂ€nnas meningslöst att börja knyta an till nĂ„gon.

– MĂ„nga upplever att relationer till socialtjĂ€nsten prĂ€glats av en maktkamp, dĂ€r inga av missbrukarens önskemĂ„l kan tillgodoses förrĂ€n han eller hon uppnĂ„tt total drogfrihet, sĂ€ger Anette SkĂ„rner. Det hĂ€r Ă€r olyckligt och gynnar inte nĂ„gon.

Budskapet frÄn missbrukarna Àr att man vill bli sedd som mÀnniska och inte bara som missbrukare. HjÀlparen ska bÄde kunna möta och respektera personen dÀr den befinner sig nu och samtidigt ge hopp om en annan livsvÀg.

”Var köper man intrĂ€desbiljett till ett konventionellt socialt liv?”
Missbrukarnas berÀttelser illustrerar tydligt den negativa spiral som de hamnat i. Ju mer isolerad man Àr, desto mer isolerad riskerar man att förbli. Hur ska man dÄ hjÀlpa nÄgon till drogfrihet? Anette SkÄrner tar upp nÄgra principiella utgÄngspunkter för behandlingsarbete med missbrukare dÀr nÀtverksperspektivet ingÄr:

LÀgg stor vikt vid relationsskapande och stödjande insatser i början av behandlingen. Ofta handlar det om att överbrygga en kompakt mur av misstro.

Skapa ingen maktkamp i stil med ”du mĂ„ste bevisa att du kan vara drogfri innan du fĂ„r hjĂ€lp”, utan börja dĂ€r klienten Ă€r.

Hitta en balans mellan att förstÄ och acceptera och skapa hopp och handlingsmöjligheter.

Vidta insatser pÄ olika nivÄer samtidigt.

TrÀna missbrukaren i hans förmÄga att knyta och vidmakthÄlla sociala band.

Arbeta med hela nĂ€tverket – inte bara den nĂ€rmaste familjen.

BekrÀfta missbrukarens nya, drogfria identitet.

Satsa pÄ eftervÄrd!

Se mĂ€nniskan – inte bara missbrukaren!
Fakta studien: 21 personer mellan 21 och 48 Är har intervjuats, varav 3 kvinnor. Alla vÄrdades pÄ en institution med mÄlgruppen tunga missbrukare med psykiska störningar. MedelÄldern var 36 Är. Samtliga var tvÄngsomhÀndertagna för sitt missbruk och hade en mycket svÄr livsituation. Flertalet försörjdes genom sjukbidrag, pension eller socialbidrag. Majoriteten hade problem med boende. Kriminalitet var vanligt.

Mer information: Fil dr Anette SkÄrner, tel 031-773 16 05, 0701-75 95 58
Ytterligare kommentarer: Generaldirektör Sture Korpi, tel 08-453 40 01, 070-533 13 75
Presskontakt: Pressekreterare Jessica Rydén, tel 08-453 40 56, 070-687 32 42
Rapporten ”Det Ă€r dom hĂ€r jag har och inte har” kan bestĂ€llas kostnadsfritt för journalister pĂ„
tel 08-453 40 00, fax 08-453 40 50 eller via webbplatsen www.stat-inst.se