En protes som är inspirerad av hörselbenet hos hornugglan ger hopp om utveckling av framtida hörselproteser som är effektiva och stabila. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Bättre proteser skulle kunna förbättra hörseln för många hörselskadade.

– Proteser som ersätter skadade ben inne i örat är ett område för en spännande utveckling för att rädda eller förbättra en redan skadad hörsel, säger Anton Rönnblom, doktorand vid Umeå universitet.

Vad det handlar om är att skapa en protes som har kontakt med både trumhinnan och skaftet på det yttersta hörselbenet, det som kallas hammaren. Kvaliteten på det ljud som då förs vidare in till innerörat är bättre än till exempel proteser med bara kontakt med trumhinnan.

Det gäller att hitta en protes med rätt balans mellan stabilitet och förmåga att vidarebefordra ljud. Anton Rönnblom visar i sin avhandling hur forskarna har funnit just en sådan lovande balans hos hörselbenet hos hornugglan.

– Detta betyder inte att lösningen är att börja transplanera hörselben från ugglor till människor, utan att hornugglans hörselben kan tjäna som förebild när man skapar konstgjorda proteser, säger Anton Rönnblom.

I avhandlingen visas också att mellanörats två muskler hör till de snabbaste i kroppen. Den mindre av de båda, stapedius-muskeln skyddar innerörat mot höga ljud medan den andra, tensor tympani-muskeln skyddar de inre delarna av örat mot stora rörelser i trumhinnan, exempelvis när vi nyser. Just denna skyddsreflex visar sig i avhandlingen bidra till att även ett friskt öra kan råka ut för en hammarskaftsfraktur om man petar sig i örat efter dusch eller bad. Sett ur ett evolutionärt sammanhang är det ett sentida fenomen att duscha och bada i den omfattning vi gör idag. Att rensa ut vatten ur örat med fingret efter en dusch är därför något som kroppen är oförberedd på och som kan leda till hörselskador.

Studierna i avhandlingen har skett på donerade hörselsystem från avlidna. Det är möjligt eftersom benen i mellanörat är i huvudsak ett mekaniskt organ med få förändringar efter döden. Olika protesers förmåga att överföra ljud har mätts med hjälp av laserdopplervibrometri.

Anton Rönnblom är överläkare vid öron-näsa-hals-kliniken på Sunderby sjukhus i Luleå.

Om disputationen
Anton Rönnblom, Institutionen för klinisk vetenskap, försvarar fredag 16 september kl. 9.00 sin avhandling Mellanöremekanik – Förbättring av kliniska metoder genom temporalbensexperiment. Opponent: Måns Eeg-Olofsson, Göteborgs universitet. Huvudhandledare Krister Tano. Plats: Aulan, Sunderby sjukhus.

För mer information, kontakta gärna
Anton Rönnblom
Telefon: 070-377 36 66
E-post: anton.ronnblom@umu.se

Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 37 000 studenter och 4 700 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Presskontakt:

Presstjänsten

Telefon:

090-786 50 89

Mobil:

072-206 89 23