Skolans undervisning i programmering är idag oftast begränsad till olika praktiska aktiviteter. Eleverna får experimentera med programmering, men de får ingen generell förståelse av hur tekniska föremål i vår vardag styrs med programmering. Det visar en ny avhandling som även identifierat vad som krävs för att utveckla undervisning i programmering inom teknikämnet.

2018 infördes programmering som ett nytt innehåll i grundskolans läroplan. Det kopplades till flera ämnen – matematik, teknik, slöjd och samhällskunskap – för att eleverna skulle få en bred förståelse i vad programmering är och hur tekniska föremål styrs med kod.

– Många av de tekniska föremål vi använder dagligen och är beroende av är programmerade. Teknikundervisningen har en viktig roll att spela för att eleverna ska få en allmänbildning i hur tekniken fungerar och att elever utvecklar ett kritiskt förhållningssätt till den. Om vi inte har den allmänbildningen hamnar våra liv lätt i händerna på de som har kunskapen och utvecklar tekniken, säger Anne-Marie Cederqvist.

Många lärare är dock osäkra på hur de ska undervisa i programmering och den ämnesdidaktiska forskningen är också begränsad. Anne-Marie Cederqvists avhandling är en av de första studierna om undervisning i programmering inom svenska grundskolans teknikämne.

Elever jämförde egna lösningar med vardagsföremål
Anne-Marie Cederqvist har genomfört studier med elever i åldrarna 10–14 år. Hon har använt det pedagogiska materialet BBC micro:bit. Det används av många skolor, och är ett mikrokontrollerkort som kan kopplas ihop med olika komponenter och styra dessa med programmering.

Eleverna i studierna fick konstruera egna tekniska lösningar med BBC micro:bit, och analyserade och jämförde sedan hur såväl de konstruerade föremålen som programmerade vardagsföremål är uppbyggda och hur de fungerar.

– Eleverna verkar förstå de egna konstruktionerna på ett sätt och vardagsföremål på ett annat sätt. Överföringen av förståelse är inte så självklar som vi tror. Bara för att de kan bygga och koda föremål i BBC micro:bit betyder det inte att de förstår hur programmerade vardagsföremål som till exempel en fjärrkontroll eller en digital termometer är uppbyggda och fungerar säger Anne-Marie Cederqvist.

Nyckelelement i undervisning
För att utveckla undervisningen har Anne-Marie Cederqvist identifierat nyckelelement som behöver lyftas fram av läraren. Dessa är:

  • Programmeringsbegrepp och hur man skriver kod.
  • Kunskap om materialet eleverna arbetar med.
  • Struktur och funktion i den tekniska lösningen. Det vill säga hur olika komponenter samverkar (struktur), men också hur dessa samverkar med koden för att få lösningen att fungera (funktion).
  • Eleverna behöver lära sig att kunna se, analysera och jämföra tekniska lösningar i både en vardagskontext och i relation till ett programmeringsmaterial.

Anne-Marie Cederqvist disputerar fredagen den 10 september klockan 13.00 med avhandlingen Seeing the parts, understanding the wholea technology education perspective on teaching and learning in processes of analysing and designing programmed technological solutions.

Anne-Marie Cederqvist, telefon 0707-444589, e-post: anne-marie.cederqvist@gu.se

Carl-Magnus Höglund
Kommunikatör
Telefon: 0766 – 18 61 55
carl-magnus.hoglund@gu.se