Unga känner sig inte inkluderade i samhället

Valdeltagandet bland unga är högt, men det finns en oroväckande klyfta i samhället: Unga upplever att de inte har lika möjligheter att göra sin röst hörd och unga med sämre socioekonomiska förutsättningar deltar i lägre utsträckning i val.

Det visar en ny studie om ungdomars valdeltagande 2018 och ungdomars egna tankar om att delta i val, som av statsvetarna Ali Abdelzadeh och Erik Lundberg från Högskolan Dalarna skrivit på uppdrag av myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor (MUCF).

– Vi har undersökt vilka bakomliggande faktorer som kan förklara skillnader i deltagande. Samtidigt förmedlar studien ungas egna röster om att delta i val och vad man kan göra för att påverka deras vilja att delta i val, säger Ali Abdelzadeh.

Rapporten är den första studien i sitt slag som har redovisat valdeltagandet bland samtliga röstberättigade ungdomar mellan 18–25 år i Sverige. Den visar bland annat att:

• ungdomar röstar i något lägre utsträckning än befolkningen i övrigt
• unga kvinnor röstar i något högre utsträckning än unga män
• unga utrikes födda röstar i lägre utsträckning än inrikes födda
• valdeltagandet ökar i takt med högre utbildningsnivå
• det finns tydliga skillnader inom kommuner i ungas valdeltagande.

Valdeltagande i olika kommuner

I rapporten finns en sammanställning över hur valdeltagandet för unga i åldrarna 18–25 såg ut i alla kommuner 2018. Se sista sidorna i rapporten.

Ladda ner rapporten i pdf:

Ungas röst, en studie om ungdomars valdeltagagande 2018 och deras egna tankar om att delta i val, på MUCFs webbplats

Mer information

• Sammanfattning av resultatet, Unga känner sig inte inkluderade i samhället, på Högskolan Dalarnas webbplats
• Unga: Nej till rösträtt för 16-åringar, nyhet på Högskolan Dalarnas webbplats