Svenska ungdomar har blivit bättre på läsförståelse i akademisk engelska. Samtidigt har de blivit sämre på läsförståelse i akademisk svenska. Det visar en studie som har analyserat resultat från Högskoleprovet. 

John Löwenadler har undersökt resultat på Högskoleprovets läsförståelsedelar i engelska och svenska från åren 2012–2018. Eftersom Högskoleprovet mäter potentialen att klara högskolestudier är det förmågan att läsa akademiskt – i kontrast till vardagligt – språk som bedöms. Samtliga personer mellan 18 och 20 år som skrev provet har ingått i studien.

– De som är födda i slutet på 1990-talet är betydligt bättre på läsförståelse i akademisk engelska än de som är födda i mitten på 1990-talet. På motsvarande sätt är de sämre i läsförståelse i akademisk svenska, säger John Löwenadler, docent i språkdidaktik.

Ungdomar exponeras mer för engelska
Det har saknats större undersökningar som har tittat på hur ungdomars läsförståelse i engelska har förändrats över tid. Den här studien bidrar därför med en viktig pusselbit i förståelsen av ungas kunskapsutveckling.

John Löwenadler blev själv något förvånad att förbättringen i engelsk akademisk läsförståelse var så markant. Och även om studien inte har undersökt orsakerna har han en hypotes.

– Den här gruppen var drygt tio år när utvecklingen av digitala plattformar och smartphones exploderade runt 2010. De har därför exponerats för engelska mer än tidigare generationer och har fått med sig den exponeringen genom hela sin ungdomstid.

I en annan studie som publiceras inom kort undersöker John Löwenadler och hans kollega Liss Kerstin Sylvén vilka engelska ord ungdomar exponeras för i en specifik sorts spelforum online. Den visar att där finns påfallande många akademiska ord, vilket delvis skulle kunna förklara varför de som växt upp med detta som en naturlig del av sin vardag presterar bättre även när det gäller mer akademisk engelsk läsförståelse.

Språkkunskaper förstärker varandra
När det gäller läsförståelse i svenska går studiens resultat dock på tvärs mot resultaten i den stora internationella kunskapsmätningen PISA. Men det kan bland annat bero på att Högskoleprovets test av läsförståelse skiljer sig från det i PISA.

– Högskoleprovet mäter potential att klara högskolestudier och försämringen är i läsförståelse av akademisk svenska. Kanske är det så att unga människor i eller utanför skolan exponeras mindre och mindre för akademiska ord och fraser på svenska.

Den ökade användningen av engelska förs ibland fram som en orsak till att kunskaperna i svenska minskar. Men det finns inget sådant direkt samband, enligt John Löwenadler.

– Jag skulle snarare säga att kunskapsutveckling i språken stödjer varandra. Det finns dels ord som är lika, men framförallt finns det en mängd generella läsförståelseförmågor som utvecklas oavsett vilket språk som används. Man kan jämföra med att samtidigt lära sig spela piano och att spela gitarr, där det ena hjälper till att utveckla generella förmågor i det andra, säger John och avslutar:

– Ett sätt att motverka den trend som syns i studien vore däremot att fokusera ännu mer på akademisk vokabulär i skolans svenskundervisning.

Kontakt: John Löwenadler, docent i språkdidaktik vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Telefon: 031-786 23 29, e-post: john.lowenadler@ped.gu.se

  • Fakta:
    Artikeln “Trends in Swedish and English Reading Comprehension Ability among Swedish Adolescents: A Study of SweSAT Data 2012–2018” är publicerad i tidskriften Scandinavian Journal of Educational Research.
  • Studien bygger på en analys av hur 18–20 åringar har presterat i Högskoleprovets läsförståelsedelar åren 2012–2018.
  • Även om de som skriver Högskoleprovet inte är representativa för hela åldersgruppen, är det en grupp som är stabil över tid – avseende storlek, könsfördelning och andel provtagare med utländsk bakgrund – och därför är det möjligt att göra relevanta jämförelser.
  • I Högskoleprovet finns det också så kallade ankaruppgifter som återkommer under flera år och som gör det möjligt att jämföra resultat över tid.

Carl-Magnus Höglund
Presskontakt
0766 18 61 55
carl-magnus.hoglund@gu.se