Ukraina får för närvarande betydande inflöden av utländskt bistånd från västerländska givare för att hjälpa landet att stå emot den ryska aggressionen. Det utländska biståndet återspeglar delvis altruistiska motiv från givarsidan, men också givarnas inhemska strategiska utrikespolitiska mål, eftersom kriget ses som en del av en kamp om den framtida världsordningen. I denna policy brief diskuterar Anders Olofsgård den akademiska litteratur som har analyserat förekomsten och konsekvenserna av strategiska motiv bakom biståndsflöden mer generellt, och drar några preliminära slutsatser för fallet Ukraina.

Som svar på Rysslands anfallskrig erhåller Ukraina betydande flöden av både ekonomiskt, militärt och humanitärt bistånd från västländerna. Dessa flöden motiveras delvis av altruistiska skäl, men också av strategiska intressen då kriget ses som en del i en konflikt mellan västliga liberala demokratier och auktoritära stater över framtidens världsordning. I den akademiska litteraturen har existensen av strategiska motiv bakom utvecklingsbistånd och dess konsekvenser för biståndets effektivitet analyserats. I vilken mån har denna litteratur något att säga om biståndets potential och risker i fallet Ukraina? Anders Olofsgård argumenterar för att risken för betydande missbruk och ineffektivitet borde vara relativt liten jämfört med tidigare fall, men att det är av betydelse att givarländerna fortsatt engagerar sig i att pengarna används på ett korrekt och effektivt sätt. Strategiska motiv har också historiskt ökat biståndsviljan, vilket är av godo om inflödena förvaltas väl, och det är också vad vi ser i nuläget i Ukraina.

För mer information, klicka här (på engelska)

Kontakt

Anders Olofsgård
Docent vid Stockholm Institute of Transition Economics (SITE) vid Handelshögskolan i Stockholm
Email: Anders.Olofsgard@hhs.se

Kontakt
Dominick Nilsson

Email:
Dominick.Nilsson@hhs.se

Kommunikationsansvarig,
Stockholm Institute of Transition Economics (SITE)