Peter Vinnervik på Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Umeå universitet besvarar i sin avhandling frågor som handlar om grundskollärares intentioner, förutsättningar och utmaningar med att införa programmering i sin undervisning.

År 2018 infördes programmering i grundskolans läroplan. I samband med denna förändring ställdes tiotusentals lärare inför utmaningen att undervisa ett ämnesinnehåll för vilket utbildning saknas, få lärare har läst programmering i sin lärarutbildning. I sin avhandling har Peter Vinnervik intervjuat lärare vid två tillfällen, dels terminen innan den nya läroplanen infördes, dels drygt två år efteråt. I avhandlingen ingår även en analys av hur budskapet om programmering kommuniceras i läroplanen.

Lärare möter flera utmaningar

Lärare som förväntas införa programmering i sin undervisning ställs inför flera utmaningar. En central utmaning handlar om bristande egna kunskaper om programmering, något som skapar en osäkerhet i undervisningssituationen och som inte vägs upp av lång lärarerfarenhet. Avhandlingen tyder vidare på att fortbildning når lärare i långsam takt. Flera av de tekniklärare som intervjuades drygt två år in på reformen hade ännu ingen vetskap om när fortbildning kunde bli aktuellt. Det fåtal som fått fortbildning, önskade dessutom bättre ämnesdidaktiska kunskaper.

– Det är mycket viktigt att skolhuvudmännen ser till att lärare får tillgång till fortbildning och att lärarna dessutom får full ersättning i tid för det arbetet. Fortbildning behöver dessutom utformas så att lärare också får ämnesdidaktiska kunskaper, säger Peter Vinnervik, som framgångsrikt försvarade sin avhandling den 24 september vid Umeå universitet.

Bland utmaningarna märks även hur krånglande datorer och icke-ändamålsenligt, eller till och med avsaknad av, arbetsmaterial begränsar arbetsmöjligheterna. En annan betydelsefull utmaning handlar om att det kan vara svårt för lärare att uppfatta vilka kunskaper eleverna har i programmering när de möts i årskurs 7 och ofta kommer från olika skolor. Detta knyter an till en annat centralt resultat i Peter Vinnerviks avhandling, nämligen hur budskapet om programmering kommuniceras i läroplanstexterna.

Svårtytt reformbudskap

Svenska läroplanstexter följer en läroplanstradition som bygger på att lärare har ändamålsenlig utbildning och kunskaper att tolka, utforma och genomföra undervisning i linje med de intentioner som förmedlas i läroplanen. Peter Vinnerviks visar i sin avhandling på att budskapet om programmering i sin helhet kommuniceras över flera olika texter, såväl kursplaner som genom olika kompletterande skrifter, så kallade kommentarmaterial. Den nuvarande införandemodellen förutsätter en fungerande samverkan mellan matematik och teknik. Avhandlingen visar dock att sådan ämnesövergripande samverkan i praktiken kan vara svår att få till.

– Det är till exempel inte alls säkert att tekniklärare läser matematikämnets kommentarmaterial, men för att få en komplett förståelse av reformens intentioner, så långt det nu är möjligt, är detta nödvändigt, säger Peter Vinnervik.

Peter Vinnervik visar dessutom på ett kortfattat och svårtytt reformbudskap där det är svårt att utläsa vad eleverna förväntas kunna om programmering, när de ska kunna detta och hur kunskaperna ska bedömas. Detta knyter an till de intervjuade lärarnas observationer om att de har svårt att veta vad eleverna kan om programmering när de kommer till högstadiet.

I avhandlingen lämnar Peter Vinnervik två förslag på hur införandet av programmering skulle kunna förbättras:

– Avsikterna behöver tydliggöras. Vad ska eleverna kunna om programmering vid de olika stadierna? Enligt nuvarande läroplansmodell är det upp till lärarkollektivet att uttolka detta och det kan te sig rimligt för ämnesinnehåll för vilket lärarna är utbildade, men i detta fall blir det bekymmersamt.

Teknikämnet bör få huvudansvar

Peter Vinnervik menar att teknikämnet bör ges huvudansvaret för programmeringens införande i grundskolan, i stället för att fördela ansvaret mellan två ämnen.

– Teknikämnet inrymmer de dimensioner av programmering som efterfrågas och som inte bara handlar om det tekniska kunnandet utan också om digitalt medborgarskap, att kunna följa med och delta i samhällets utveckling och hur programmerad teknik påverkar både vardag och yrkesliv.

Peter Vinnervik poängterar att det vilar ett stort ansvar på stat och skolhuvudmän att skapa en stabil tillvaro för teknikämnet. Att ett skriande fortbildningsbehov råder bland svenska tekniklärare i grundskolan är känt sedan länge. Vinnerviks intryck av sina kontakter med lärarna är att de vill arbeta med programmering. Men de efterlyser bättre arbetsförutsättningar och en god utbildningsgrund att stå på.

– Det är hög tid att göra något åt detta nu. Här behövs en statlig satsning om någon egentlig och jämlik uppryckning ska ske. Målsättningen måste vara att de lärare som ska använda programmering i sin undervisning kan göra detta med samma tilltro till sin kapacitet som de har för annat ämnesinnehåll. I en vidare bemärkelse är min förhoppning att avhandlingen kan bidra till samtalet om hur läroplansreformer ska genomföras så att de blir framgångsrika och hållbara. Vi behöver vara rädda om de lärare vi har i skolan och ge dem rättvisa förutsättningar att arbeta utifrån. Om inte för deras skull, så för elevernas skull.

Peter Vinnervik försvarade framgångsrikt sin avhandling den 24 september. Fakultetsopponent var professor Arnold Pears vid institutionen för lärande, avdelningen för Lärande i STEM, KTH.

Läs avhandlingen: När lärare formar ett nytt ämnesinnehåll: intentioner, förutsättningar och utmaningar med att införa programmering i skolan

Pressbilder

För mer information, kontakta gärna:

Peter Vinnervik, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet
Telefon: 070-786 60 48
E-post: peter.vinnervik@umu.se

Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Presskontakt:

Presstjänsten

Telefon:

090-786 50 89

Mobil:

0706-100 805